Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ljusnade allt mer kring fosterlandet,
och fredligt knöts det fasta samhällsbandet.
Det blev ett folk, som stridde Herrans strider
i bistra tider.
Om Kristi ljus ej Nordens mörker brutit,
i dödens skugga hade vi ock sutit.
Det högre livets sol nu för oss glänser
förutan gränser.
Vad Gud oss gav, det vill han andra giva.
Väl oss, om vi hans trogna redskap bliva!
Han stora ting, när honom vi tillhöra,
med oss kan göra.
En livsens dryck ur Sions hälsobrunnar
åt öknens vilseförda barn han unnar.
Dit vise vi dem väg med Jesu lära
till Herrans ära!
I natten tindrar blixtarnas sken;
på klippans spets sitter kämpen allen,
det väldiga svärd vid sin sida.
En ny tid kommer. Hans tider förgå,
hans styrka är bruten, hans hjässa är grå.
Vi skulle han längre förbida?
Från branta fjället han trotsigt ser
i stupande forsens avgrund ner;
av längtan tänds honom bloden.
I vågens damm tyckas vålnader stå,
ur djupet röster manande gå:
Hell den, som får vara hos Oden!
Ur klostret steg fjärran klockornas klang.
Och kämpen ryste; — ur djupet det sang
en sång, som mer honom glädde.
Den talte om kämpabragd och hopp.
Men åskan slog gällt, och sången slöt opp,
och upp stod kämpen och kvädde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
