Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och slaget föll, där det måttades,
och dryga hugg där lottades
i gengäld för attacken.
Men bonden hade en arm av stål,
och med blodig panna och huvudskål
föll ryttaren tungt i backen.
Snabbt böjde sig segraren ned på huk
och ryckte till sig den sölade duk,
som trotsigt i vinden smällde;
då hundra skott från vaktens rund
den käcke mitt i triumfens stund
som ett värnlöst villbråd fällde.
Men hans slocknande ögon mötte än
en trofast blick från svenska män,
som modigt en kedja knöto,
och ingen vågade bryta ned
de vapenlösa, men djupa led,
som sig kring den fallne slöto.
Vem var han? En namnlös skogens son.
Dock visste ingen, varifrån
han kommit till högkvarteret;
men fast han inga sporrar bar,
han höll i sin styva näve kvar
det kära svenska baneret.
Rött brinner fjället. Kvällens sol
strör ut sin glittrande skatt
på ändlösa vidder av rodnande snö ...
Det skymmer alltmer mot natt.
Genom Västerdalarnas ödebygd
i drivor, som räcka till knät,
mot väster vandrar en enslig man
med tunga och trötta fjät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
