Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Så skön går morgonstjärnan fram
och bådar klar och lyckosam
den stora dagens möte,
då själen, över jorden höjd,
får svinga sig med helig fröjd
i himlafaderns sköte.
Tiden,
striden
snart skall slutas,
friden njutas,
hoppet vinna,
tro och kärlek målet hinna.
Ej mer med blicken skum och svag
jag leta skall Guds anletsdrag
i världens dunkla spegel,
men Herrens klarhet ohöljd se
bland dem, som äro tecknade
med Herren Guds insegel.
Salig,
salig
skall jag röna
allt det sköna,
sanna, höga,
som här doldes för mitt öga.
Min sällhetsdag, jag väntar dig,
jag redo är, jag kläder mig
i vita högtidsdräkten.
Kom, Jesus! ”Ja, jag kommer snart”
du svarar mig; jag hörer klart
din röst i morgonväkten.
Ära,
ära
vare Herran!
Viken fjärran
sorger alla!
Gudi vill jag mig befalla.
II.
I hoppet sig min frälsta själ förnöjer,
i tron jag till ett evigt väl mig höjer,
ty jag betänker,
att dödens länker
har Kristus brutit och mig livet skänker.
Som fågelen vid ljusan dag sig gläder,
så glad i ljusets rike jag inträder.
Vid änglasången
och harpoklangen
jag skådar evighetens dag uppgången.
Och högre, klarare än gull, än solen
min själ skall skina ärofull för stolen.
Den gode Guden
iklär mig skruden,
som själv han lovat åt den kära bruden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
