- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
39

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KELLGRENS ÖCH "LEOPOLDS UPPTRÄDANDE.

39

afskydde detta blad lika mycket som allmänheten älskade
detsamma. Konungen betraktade de t,med missnöje;
men han ville ej förbjuda det, för att ej gifva dementi åt
sin egen tryckfrihetsförordning, som var hans verk och
blifvit afgifven med så mycket buller" 4). Då vi egnat näst
följande kapitel till en karakteristik af Stockholms-Postens
första årgångar, lemna vi densamma nu åsido; men uttaga
dock ur de första bladen af dess historia en episod, genom
hvilken vi fiå tillfälle att införa ett annat af det Gustavianska
tidehvarfvets stora snillen, en medtäflare till Kellgren både
om allmänhetens och konungens gunst.

Carl Gustaf Leopold ’), en af Sveriges utmärktaste män
från adertonde seklet, var bland de vittre Gustavianerne,
såsom Tegnér yttrat, om än icke störst som skald, dock störst
som snille. Den mångsidigaste och kunskapsrikaste af dem
alla, var han ock den, hvilken utöfvat det största
inflytandet. Strauss anmärker om Voltaire, att icke ensamt hans
rika begåfning, än mindre ensamt gynsamma yttre
förhållanden, utan äfven hans långa lefnad måste anses som en
väsentlig grund till den århundradet beherrskande ställning,
hvilken han intog 6). Detsamma kan inom en inskränktare
krets säges om Leopold. Historien om hans långa lif är
historien om upplysningsliteraturen i Sverige. Han deltog
i dess grundläggande, han inverkade bestämmande på den
form, den hos oss antog, han förnämligast gjorde den
herrskande, han öfverlefde dess fall. Kunde det sägas, att

4) Fersen, s. o. IV. s. 147.

5) De förnämsta teckningarne af Leopold och hans lefnad äro af
fru Ehrenström, Enberg, Wieselgren, Grubbe och fiamför andra
Beskow. Han skref sig, liksom fadren, Leopoldt i sin ungdom : men
synes omkring 1786 hafva bortkastat t.

6) Strauss, s. o. s. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free