- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
43

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KELLGRENS ÖCH "LEOPOLDS UPPTRÄDANDE. 43

innehåller brefvet en tacksägelse för intagandet i tidskriften
af Leopolds dikt. Den så inledda bekantskapen begagnade
den vettgirige ynglingen för att af Gjörwell erhålla råd vid
ordnandet af sina studier och af honom få anvisning på
böcker. Man finner, att Leopold redan då var fullt
medveten af sin dubbelnatur som tänkare och skald: " Jag vet,"
skrifver han, "det är en nog allmän tanke, att den, som
älskar skaldekonsten, gemenligen finner vetenskapsvägen
besvärlig och tråkig, men antingen är jag häruti särdeles
eller blir jag aldrig Poet; ty det är visst: jag rimmar med
all förnöjelse i verlden och läser Metaphysican just som jag
fordom läste Telemaque." Hans insigter voro för hans år
icke obetydliga, och han synes lifvad af ett oförtrutet nit
att utvidga dem. Han hade mest vinnlagt sig om de gamla
språken och filosofien, under hvilken senare han inbegrep
historia och rhetorik; likaledes var han hemmastadd, i
mytologien och "kyrkotillståndet." Af lefvande språk hade
han kännedom om franska, tyska och engelska, samt
ämnade taga fatt på italienska. Han fann stort nöje i
psykologi och anatomi; deremot voro hans insigter ringa uti de
matematiska tillämpningsvetenskaperna samt i
naturalhistoria, ehuru han med begärlighet läste alla de populära
arbeten i dessa ämnen, hvilka han kunde komma öfver.
Inom vitter heten hade han gjort bekantskap med flera af
de gamle och bland de nyare med de förnämsta franska
författare, samt några engelska, bland hvilka Shakspeare,
men bland tyskar endast fabeldiktaren Gellert. Men
särskildt inom detta område låg det honom om hjertat att
skaffa sig så vidsträckta kunskaper som möjligt, och i detta
stycke är det han företrädësvis anlitar Gjörwell om råd.
Deremot kände han sig icke synnerligen tilltalad af dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free