Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.
(1778—1782).
Religiösa, sedliga och politiska åsigter.
Innan vi öfvergå till redogörelsen för denna i vår vitterhet
så berömda tidning, kasta vi en blick på de förhållande,
under hvilka den tidens publicister arbetade. Gustaf III
hade genom tryckfrihetsförordningen d. 26 April 1774
medgifvit full frihet att skrifva och trycka allt, som icke vore
stridande mot den rena evangeliska läran, ärbarheten och
den kristliga sedoläran, samt icke innehölle angrepp på rikets
grundlagar eller smädelser mot offentlig eller enskild person.
Boktryckaren var i händelse af en skrifts åtal fri från
ansvar, när han uppgaf författaren. Det var under denna
tryckfrihets skydd Stockholms-Posten mot slutet af år 1778
böljade utgifvas, och i tidningens program uttalas också
den allmänna tillfredsställelsen med denna kungliga gåfva.
Men icke långt derefter fann konungen nödigt, att inskränka
friheten, och d. 6 Maj 1780 utkom en kgl. förordning, som
gjorde boktryckaren allena ansvarig för allt, som från
hans boktryckeri utgick, och 1785 d. 3 Maj stadgades, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
