Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA OCH VITTRA ÅSIGTER. ’ 119
squieus, en d^Alemberts, en Thomas’, en Raynals, "hvilka hafva
gjort en så stor reform i den moraliska och politiska verlden,
som en Newton, Linné och Haller i den fysiska." — I n:o
145 år 1781 läses: "Några ignoranter anse ordet "nya
filosofien" föga olikt ett slags öknamn, icke vetande, att hon så
kallas af sina egna anhängare, till skillnad af den näst förut
florerande skolastiska, som bestod i bara gräl. Nya filosofiens
satser äro ganska tydliga för alla, som icke äro besatte af
fördomar, och ehuru dess bekännare haft och hafva än i
dag sina förföljare, skola dock desse en gång, (förmodligen
inom 50 år) blifva öfver hela den upplysta verlden ansedda
på samma sätt, som de, hvilka förföljde dem, som förut
lärde, att jorden går och antipoder gifvas." På samma
ställe finner man äfven följande ganska lyckade definition
på den n^a filosofien: "den är läran att sätta sig öfver alla
fördomar (hvilka af sin natur ej kunna vara annat än
skadliga), för att endast följa förnuftets ljus, och att i lefvernet
lägga menniskokärlek till grundval för alla dygder."
Med denna höga tanke om det nya ljus, hvars
utbre-dare de voro, kunde den nya filosofiens anhängare
naturligtvis icke hysa mycken aktning för vetenskaplighet i gamla
tiders mening; den var gagnlöst pedanteri, skolastiskt gräl,
och förtjente föga bättre än att göras till föremål för åtlöjet.
De önskade icke utan skäl, att vetenskapen skulle träda ut
ur studerkammaren, samt att den bildade måtte omedelbart
och kraftigt inverka på de bildningstarfvande massorna; de
kunde med särskildt afseende på våra universitets-förhållanden
med fog angripa latinets supremati, den Wolfliska filosofiens
tunga logiska apparat, disputationsväsendet och dess
dåvarande löjliga former. Men deras uppfattning af bildning,
framförallt af den vetenskapliga, var en ytlig; bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
