Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
’STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.
Vlnstruction Ptiblique etc. ouvrage demandé pour le Roi de
Suéde 1776. Författaren, som hyllar de moderna satserna,
"att fullkomligheten af föreningen emellan egenkärlekens och
sinnenas fördelar utgör menniskans sällhet i
sammanlefna-den, samt att menniskorna blifva dygdiga, om de
öfver-tygas, att dygden är dem nyttig," kommer till det resultat,
att i hvarje land måste finnas tvenne slags skolor, sådana,
som afse förståndets uppodling och vetenskapernas idkande,
och sådana, som hafva hjertats bildande till egentligt föremål.
Om bristerna i qvinnans uppfostran förekomma både
alvarsamma och skämtsamma uppsatser, och att döma af
dessa, voro hufvudstadens damer mera utmärkta genom sina
behag än genom sin bildning. Uti en ironisk skriftväxling,
som, förd emellan insändare, berörde fruntimmernas
fåfänga, bristande bildning m. m., förekommer denna
teckning af den förnäma qvinliga uppfostran:
rDu vet också, att vi hvart år få nya upplagor af fransyskor, som
planteras omkring på de förnämsta ställen. . . De äro just ett
preservativ för all smitta af alvarsamhet, hushållsbekymmer och andra
göromål, som enfaldigt folk kalla ett fruntimmers ovilkorliga
skyldigheter. Utom dem skulle det stå illa till. Genom deras sorgfällighet
gör utlänningen vårt täcka kön den äran och kallar det sina apor.
Dessa guvernanter gifva sina elever hvar dag en god dosis af den
fransyska smaken på granlåt, af en förtjusande högdragen air, och
lära dem att med grace läspa fram ett ma chere Soeur, min nådiga
tante ocli andra nyttiga ord, som ej skulle låta så väl på svenska,
och förutan allt detta, några hundra franska namn på hufvudbonader,
blånsuddar och hårlockar. . . Haru liten uppfostran eger icke ett
svenskt fruntimmer, som under sin uppväxt ej blifvit styrdt af en
fransyska! Huru intagande träder icke ett fruntimmer in i stora
verlden, som fått en blandning af svenska och franska nycker"
Det täcka könet och dess angelägenheter utgöra en rik
källa till skämt och infallen. De qvinliga moderna, före-
’) 1780 n:o 83. Jfr. n:o 49, 56, 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
