Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA OCH VITTRA ÅSIGTER. ’
159
Som Skånska slätten ymnigt bär,
Var värdig främst Parnassens lager.
Hvar fins den hand, som mer kan styra
Hans fordom alltid stämda lyra,
Som lika lyckligt qvad om allt,
Om qvarnar, skutor, sill och malt,
Om afund och partiers yra?
Den ödet nu till hemvist spar
At mal och dam och spindelväfvar,
Som dock i salig Haquins näfvar
Ett underverk i Sverge var."
Skalden uppmanar derpå den sörjande skånska skaldehopen
att söka få den bortgångne tillbaka af underordens
beherskare, men finner snart, att det icke låter sig göra, ty för
de muntra skuggor har han redan blifvit — omistlig. I
stället anmodas bokhandlare Runemark att samla den aflidnes
dikter och af dem besöija en upplaga, prydd
Med Skaldens bröstbild, i det skick,
Som Malmö honom skåda fick,
När han, af Lagrens Gud betagen,
De verser hänryckt sammanknöt,
Som, vårdade i minnets sköt,
Ej dö förrän med Dommedagen."
En annan namngifven skånsk skald skyldrar äfven i
Stockholms-Posten, den för sitt oregerliga lynne och
äfventyrliga lif bekante mag. Carl Anders Kjerrulf, då kollega
i Malmö skola. Han var en bland de många, som under
denna tid fyllde Lunds Weckoblad med poemer, och gjorde
sig rolig öfver Hanell och Trozelius m. fl. Nemesis träffade
honom, då en god vän genom St. Posten befordrade ett hans
griffceqväde till allmänhetens åtlöje och dermed sörjde för hans
egen odödlighet. Längre fram -påträffar man ett af honom
sjelf insändt, dåligt poem i St. Posten, riktadt mot en
insändare i Lunds Weckoblad, hvilken utpekat Kjerrulf som förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
