- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
187

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR.

187

ende behagligheten, som då. . . . O, afgrund af saknad,
hvar finner jag den skönhet, som upptänder detta himmelska
lifvet igen! . . . Ack! kärlekens, som alla mensklighetens,
skönaste rörelser äro förlorade!" — Så klagar ju mången
gång ynglingen vid dessa år, då det för honom ligger
mindre vigt vid hvem han älskar, än att han älskar.

Den 27 October 1777 kom Thorild åter till Lund och
erhöll kondition hos rådman- Liljeval ch derstädes. En af
hans dåvarande elever, sedermera medicine professoren C.
F. Liljeval ch, brukade sedan förtälja, att den bäste lärare,
han någonsin haft, var Thorild, som med exemplarisk
oför-trutenhet fylde sina lärarepligter. En egenhet, som hans
lärjungar hos honom anmärkte, var, att han tidigt steg upp
om mornarne, för att från Helgonabacken betrakta
soluppgången, äfven som han under åskväder gerna uppehöll sig
i denna park.

Inom nationsföreningarne hade det gamla bruket att på
sammankomsterna hålla "orationer" och disputation sakter
börjat aftaga. Thorild, som var notarie i Götheborg* nation,
upplifvade det derinom ånyo ocli liöll inför nationen d. 1 Juni
1778 ett tal om "Det Ädla ocli Sköna i Vetenskaperna,"
hvilket af Atterbom är meddeladt. Talet, som är mycket
ungdomligt, röjer studium af de franska
upplysningsfilosoferna, men på samma gång en icke ringa grad af
sjelfständighet och tankestyrka, samt visar, så att säga,
Thorild i sin knoppning. Med djup vördnad bestrider han
"den store Rousseaus" sats, att vetenskaperna hafva skadat,
emedan de leda oss från naturens sälla och enfaldiga vishet.
Rousseau, menar Thorild, har orätt deruti, att han glömmer
det "just villfarelsen är mensklighetens nödvändiga ordning
och lag. Snillet, .ropar man, har förstört våra fäders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free