- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
196

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 196

tillfällen af senare slaget, men en underhandling, i hvilken
jag är om ett af det förra, har kommit mig att uppge dem
alla." Sålunda var hans plan att erhålla en
informatorsplats i någon förnäm familj, genom hvilkens
rekommendation han sedan kunde få en syssla. Kanske föresväfvade
honom exemplet af Kellgren, som genom sin informatorsplats
i Meijerfeltska huset kommit i personlig beröring med
konungen och i November sistlidne år blifvit kongl,
bibliotekarie. Hans lefnadssätt var mycket tarfligt, och sjelf säger
han derom i ett bref till Heurlin:

"Jag slutar just nu min midddag: af bröd, honung och vatten.
Det faller mig in, att nämna något om min diet. Du vet, hvad vi
ofta i Lund knotade öfver detta ämnet; bägge omåttlige, och bägge i
lidande. Jag har gjort ett evigt förbund med måttligheten, denna
Naturens dygd, ren, helig, glad! Jag lefver af bröd, vatten, honung,
mjölk och ägg. Ej derför, att jag utesluter andra enkla och lätta
rätter; men derför, att dessa nu äro mig snarast tillhands. Jag tycker
icke om plågsamma anstalter och bekymmer för kroppens plägning:
något, som så lätt kan hafvas. Min middag kostar mig aldrig öfver
en koppardaler. Ofta är detta förtjensten af hela min dag. En
börsafton är en festivitet; och en middag på Altona en högtid åt sinnena
och vällusten. Denna sistnämnda förlorar icke. Allt är hänförelse
(relation)."

Heurlin säger i sina anteckningar: "Thorild var i hög
grad tarflig, nykter och vida skild från alla utsväfningar 7).
När någon af hans vänner, för att visa honom en artighet,
bådo honom på något kalas, ansåg han sig förbunden att
emot sin smak dricka mycket, och som han tålte ganska
litet, kunde det lätt hända, att han blef illamående, annars
aldrig."

7) Enligt samma källa skattade dock äfven Thorild i Stockholm at
tidens lättsinne, ett förhållande, hvilket vi icke skulle omnämt, hade
vi icke så ofta funnit Thorild i detta stycke prisad, på bekostnad af
Kellgren och Leopold.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free