Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1785—1791.
377
Gustav III wunderbar geschätzt" 9). Något offentligt
prof på denna underbara uppskattning emottog Thorild
likväl aldrig. Yi hafva visserligen sett uppgifvas*), att
Gustaf III skulle infordrat Thorilds betänkande öfver den
orientaliska riddar-orden, han ville instifta vid jubelfesten
1793; men ett bref af Thorild till en af hans förnäme
gynnare, skrifvet efter Gustafs död eller i Maj 1792, visar, att
förslaget till stiftande af en dylik orden uppstått icke hos
Gustaf utan hos en professor i Upsala, samt att Thorild,
ytterligare utläggande detta förslag, bedt nämnde gynnare
på högre ort omtala och befordra det2).
Ä) I bref till Tham d. 23 Febr. 1792 skrifver Thorild: "M. N. Herre
är den ende i hela mitt fädernesland, af hvilken jag rönt en kunglighet
i literaturen. Kungen sjelf gjorde der aldrig något, utan af andra
nödgad, och när det var omöjligt att annat göra."
’) Sv. Pantheon 14 h. s. 41.
2) Detta kuriösa bref meddela vi här nedan:
"M. N. Herre! Äran har ingen glans, som man icke känner sjelf
en ära af, att kasta på en så god och så värdig regering. Jubelfesten
förestår. Se här en idé, som kan göra den odödelig! Den är utförd
vidlyftigt i ett manuscript af Hr ****. Mig har den intagit. Den har
charmen af ett Poeme Epique; och på en gång, hvilket går till
mirakel, är den solid nog tor en ***», och lysande nog för en
öfverste-kammarjunkare. Men för att i allt finna en beskyddare, sig värdig,
har jag skickat denna lilla sublima till den man, i hvars snille och i
hvars känsla det forna Greklands skönhet återlefver.
I? Vitterheten, eller snillet, som är långt uppöfver mensklighetens
slendrian af mödor och eländen, har haft fyra gyldne åldrar på
jorden: Alexanders, Augusti, Leo X:s, Ludvig XIV:s. Och nu vill denne
professor inbilla oss, att här, vid denna lilla lumpna jubelfest, i detta
lilla kala Upsala,––skulle ljuset kunna tändas till den femte
snillets gyllne ålder.
II. Allt synes för stort i början. Låt oss höra. Michaelis i
Göttingen, riddare af Nordstjernan, den störste orientalist i våra tider,
och man af skarpsiimighet upp till genie, sade nyss före sin död dessa
ord, som blifvit ansedda för ett orakel: "När Orientens vishet börjar
blifva oss så känd, som Greklands och Roms i mediceiska husets tider,
så skall hela menskliga lärdomen undergå en ny palingenesie." Hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
