Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
. LEOPOLD. THORILD.
det slut för alltid, ehuru umgänget fortfor. "Det var i
anledning af denna händelse," så slutar Heurlin sin berättelse,
"som han en gång yttrade till Blidberg och Lidstrand, "att
de aldrig kunde veta huru mycken gudomlig
filosofi, han slösat på den bytingen," dermed han mente
mig" 8).
Heurlins anmärkning hade emellertid till följd, att
tri-bunal-förslaget aldrig framlemnades, och Thorild afstod från
planen att som hof-filosof styra Sverige. Kort efter
uppsatte han, säger Heurlin, en ansökan att blifva æsthetices
professor i Upsala; dock tror Heurlin, att äfven denna
ansökan icke blifvit framlemnad. Tvenne af Atterbom
meddelade bref från Thorild till Rosenstein intyga likväl, att en
dylik ansökan blifvit lemnad till konungens gunstlingar, om
den äfven icke kommit fram till konungen sjelf. I det första
af dessa bref begärde Thorild Rosensteins förord för en i
Armfelts händer lemnade supplik att få survivance på en
profession och under tiden rätt att presidera och ge privata
föreläsningar. "Så mycket kan jag af allt mitt förstånd
och af all min ärlighet försäkra, att H. M. konungen gör
på detta sätt af mina talanger, exakt, det rättaste
bruk." Andra brefvet afser att påskynda saken; han ber
Rosenstein underställa.konungen, "att blotta
professore-r an det af min person med rättighet att ge föreläsningar
i filosofien9) är mig tillsvidare nog;" han förklarar sig
hafva "en alldeles besynnerlig osmak för allt afslag" och
8) Några tankar, sora ingått i detta memorial, återfinner man uti
ett fragment, tryckt i "Samlade Skrifter" II s. 160—163.
9) Här tyckes Thorild syfta på en profession i filosofi, och
Atterbom anser honom tänka på professionen i teoretisk filosofi efter den
då gamle Christiernin. Som vi sett, yttrar Heurlin, att frågan varit
om en ästetisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
