- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
392

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• 392

KELLGREN OCH STOCKHOLMS-POSTEN.

och tragedi fattades både repertoire och spelande, beslöt man
börja med det, hvarmed andra nationer sluta, nämligen
en stor opera. Det var sammanfattningen af a 11 a teatrens
medel, som här skulle till en böljan dölja ofullkomligheten
af det förnämsta medlet, språket, som ännu för teatren
hos oss var ouppodladt; tills det hann bildas till den grad,
att det kunde lita på sina egna krafter att ifrån
skådebanan intaga, roa och röra. .Deraf kom, att Gustaf III
kastade sina förnämsta arbeten for teatren i operaform, och ej
af någon förkärlek för musiken, hvilken han i och för sig
ej ens älskade. Att han sjelf ej var en korrekt kännare af
sitt modersmål, torde äfven ha gjort honom benägen att
för det samma inkalla hjelp från andra områden. Härmed
må vara huru som helst: hans mening var hög. Han tog
sina ämnen ur de ädlaste fosterländska minnen. Konsterna
skulle räcka hvarandra handen att förherrliga dem" 3).

För versifikationen och skapandet af ett poetiskt språk,
värdigt koturnen och de nationala ämnena, behöfde
konungen andras hjelp; men bättre än han sjelf kunde ingen
uppgöra planen till ett teaterstycke. Han vände sig först till
Gyllenborg, och denne skref "Birger Jarl" och "Sune
Jarl;" sedan fästade Kellgren hans uppmärksamhet
genom sina prologer och andra arbeten för teatren 4), och snart
antog han denne till sin dramatiske medarbetare. Kellgren

3) Geijer, s. o. III. 76—77.

4) Utom de redan nämnda prologerna och operan "Æneas i
Karthago," hade Kellgren 1780 författat texten till en enakts opera,
"Proser-pina," med musik af Kraus, hvilken uppfördes i Juni 1781 på Ulriksdal
inför konungen, men blef aldrig offentligt gifven, samt ett
"Divertisse-ment," som hertig Carl lät gifva på konungens födelsedag 1781, och
en "Intermede," uppförd på Drottningholm, på Sofia Albertinas
födelsedag 1781. Se Geijer, "Gustavianska Papperen" IV. s. 80 och Klemming
"Sverges Dram. Litteratur" s. 117 och 119.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free