- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
401

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1783—1789.

401

gjorde detta skådespel osmakligt för alla åskådare, utom
konungen." Att stycket icke så synnerligen slog. an, är
troligt; det synes äfven deraf, att det endast 23 gånger
(1788—94) blifvit uppfördt. Rosenstein säger äfven, att
stycket hade "några brister, dem allmänheten trott sig
upptäcka, men med förtjenster, i synnerhet i det naiva, hvilka
äro sällsynta i vårt språk och kanske af detta skäl
undfallit mängden." De åsyftade bristerna bestå tydligen i
öf-verträdelserna af de tre dramatiska enheternas lag; så är
scenen i två akter förlagd till Calmar slott och i en akt
till Öland, och handlingen är så till vida dubbel, som den
omfattar både konungens och bondfolkets kärlekshandel2).
Men just detta senare förhållande är hvad Hammarsköld
mest lofordar. "Isynnerhet," säger han, "är motsatsen
mellan kärlekens lidande genom högmodets och afundens
ränker i den granna hofkretsen, och dess lugna, glada
fortgående till ett oskyldigt mål i allmogens kojor, ganska
lyckligt funnen och poetiskt uttänkt." Han tillägger: "denna
förtjenst tillhör väl icke Kellgren, utan det höga snille, som
uppgjort planen; men han har dock utfört den i de mest

2) Katt pikant är den anmärkning, som hertiginnan af
Södermanland, Hedvig Elisabeth Charlotta, gör mot detta stycke i ett bref till
grefvinnan Sophie Piper, född v. Fersen. Pjesen, säger hon, innehåller
flera vackra saker, men hufvudfelet är, att Ebba Brahe, som räckt
Dela Gardie sin hand, i tanke att Gustaf Adolf är henne otrogen, kan,
då konungen återkommit och vill upphäfva hennes ingångna äktenskap,
motsätta sig detta, för att icke bryta den ed, hon vid altaret svurit
Dela Gardie. Detta, menar hertiginnan, är väl ett vackert prof på
karaktersstyrka, men det är omöjligt, car c’est contre la nature, et
Von peut voir que le sentiment de Vamour n’est point celui que le Boi
a le pius approfondi." (v. Fersen Hist. Skr. Y. s. 298). Man ser
visserligen, huru den beskedliga hertiginnan skulle betett sig i Ebba
Brahes ställning, men hvad konungen visat sig förstå bättre, än
hertiginnan, är den hjeltekraft, hvaraf den ädla, högsinta qvinnan är mäktig.

Ljunggren. 2b

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free