- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
428

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• 428

KELLGREN OCH STOCKHOLMS-POSTEN.

dessa svar har han under särskilda rubriker upptagit bland
sina "Prosaiska Skrifter" 2).

Då man erinrar sig hvad Kellgren fyra år tillförene
yttrat om vitterhetssällskapers inflytande på snillet och
smaken (se sid. 149—150), synes det underligt, att han för
sitt inträdestal valde just detta ämne, och att han, som förr
tadlat försöken att stifta reglor för smaken, hvilken hos en
nation måste förändra sig efter olika lynne, seder och
upplysning, nu förklarade, att smaken fordrade en lagskipande
makt, att ensamt franska akademien hade gjort, att smaken
bibehållits i Frankrike vid samma renhet, som under
Ludvig XIY:s dagar, och att alla försök att kasta sig in på
afvägar blifvit utan vådlig verkan endast der, hvarest
allmänheten ägt en laglig domstol att rådfråga. Lösningen af denna
motsägelse torde ligga deri, att han i senare fallet fäste en
annan och djupare betydelse vid uttrycken smak och
smaklagar. "Naturen ensam," heter det, "det vill säga, känslan ledd
af förståndet, har af evighet stiftat dessa oryggliga lagar,
hvilkas kännedom i valet och uttrycket af det sköna är hvad
vi kalla smak." Smaklagarne äro sålunda icke de
konventionella, af tidsväxlingarne och yttre inflytanden beroende,
skiftningarne i bedömandet af det sköna, utan de eviga, i det
skönas egen natur grundade lagarne, och till att erinra om
dessa, och efter dem döma, kunde en akademisk stiftelse

2) "Om språkförädling," ur svaret till Nordin; "Om vårt forna
predikosätt,’’ ur svaret till Wingård; ’’Om skadan af en uteslutande
smak,’* ur svaret till Celsius; "Om allmänhetens domsrätt i vittra mål,"
ur svaret till Sjöberg. — Man tyckes i allmänhet hafva förbisett, att
dessa uppsatser äro hämtade ur de akademiska svaren; om den
sistnämnda uppsatsen säger Malmström uttryckligen, att den "på sin tid
var införd i Stockholms-Posten," hvilket förmodligen blott är en hans
gissning, enär den icke der förekommer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free