Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.
sats från den äldre, är den uppriktigt aktningsfulla ton,
hvari religionens dogmer omtalas, det kärleksfulla ingåendet
i ämnet och vidare den förklaring, att "religionen skapar en
ny ordning af poetisk skönhet," då deremot den äldre
artikeln väckte tvifvel om möjligheten af en religiös poesi.
Ett utdrag må bestyrka detta:
"Aristoteles oeh Longinus, Cicero och Qvintilianus skulle
visserligen ej röras, eller medelmåttigt röras, af vissa skönheter i sjelfva
Klop-stocks Messias. Det är tron allena, som rätt kan fatta den stora
försoningens hemlighet af en Gud, som lider, en Gud, som dör; religionen
allena, som med heligt ljuf fasa kan fästa en hvilande blick på taflan
af det ohyggligaste mord; med forskning följa, med tjusning räkna
hvarje blödande sår... det är ändtligen religionen, som skapar en ny
ordning af poetisk skönhet, som tillåter, hvad säger jag? — som
fordrar, förädlar, gudomligar de uttryck och former i stylen, som en
verldslig granskare, i ett verldsligt skaldeslag, med skäl skulle anse
som- fel mot smaken. Tilläggom en anmärkning, som bör göra denna
skilnad äfven begriplig för den otrogne. Hvarje passion, och
kärleken i synnerhet, har sitt eget språk, som blott kan bedömas af
passionen. Dess Logica och Rhetorica äro ej ^lennings och Yossii.
Dess gång är flygt, dess röst är rop, dess rörelser hänryckningar...
... Hvarje kristen filosof, hvarje upplyst tänkare, som lärt att göra
sig räkning för sina känslor, att väl studera det menskliga hjertats
anatomi, lärer finna... att Golgatha, Gethsemane, Zion, Kidron,
Yintramparen... 111. m., hafva för en kristen en viss harmoni, soiu
tränger till hjertat, ett heligt rörande behag,... att i fall dessa
ord, gissla, stinga m. m. förbyttes uti andra till begrepp lielt och
hållet lika gällande synonymer, så skulle de törhända, i stället för
nöje, vördnad och andakt, väcka misshag och förargelse. Det är klart,
att den granskare, som ej känner eller iakttager dessa särskilda
grunder för den andliga poesiens och vältalighetens ästetik, måste
nödvändigt fela i sina omdömen deröfver, och ofta anse de yppersta
skönheter som fel" a).
3) Malmström (II. s. 451) synes, med anledning af den recenserade
diktens dåliga beskaffenhet, i många af dessa yttranden misstänka ett
ironiskt begabberi, "hvilket dock i omarbetningen och den nya
tillämpningen blifvit mindre framstående." — Men dervid är att märka,
först och främst, att Kellgren icke sjelf skulle för intagning i sina
skrifter bestämt denna uppsats, om den verkligen haft en ironisk syft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
