Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1791—1792.
533
ralen i ren och Öppen handel, är som att tala om moralen
i matematiken. Det visar en mans själ och snille, hvilken
lefvat så inhyses i denna verlden, att han aldrig lärt känna
den utan genom en postilla. Kredit är säkerhet eller,
subjektivt taget, visshet; och regeringen handlar genom
riksgäldssedlar på kredit med dem, som gifvit värden i
tjenster och varor. Dessa sedlar bibehålla sitt värde, så
länge visshet finnes om deras inlösen, d. ä., så länge
allmän kredit finnes. Hunnen hit i utvecklingen, afviker
Thorild ett ögonblick oclx betraktar Englands öde. Han
omnämner dess inhemska statskuld, 250 millioner pund
sterling, berättar hvilka lumpna konstgrepp ministrarne
använda, då de skola sätta i gång upptagandet af ett nytt
lån, och försäkrar, att alla kloka förutse vid första nöd en
statsbankrutt. Det är detta lands öde, han förutspår Sverige,
om icke den allmänna krediten hölles upp. Krediten stiger
i samma mån som allt blir lag i stället för makt; den
faller i samma mån som regeringen genom falsk politik
utsätter landet för krig eller våda eller förluster, eller inom
sig handlar mer efter makt än lag, eller lemnar rikets
finanser i mörker för allmänheten. Den publika krediten
är icke annat, än "kloka medborgares visshet på den
allmänna säkerheten." Det enda nödvändiga är sålunda,
att upprätta denna visshet, eller låta allt blifva lag i
stället for makt. Och lag är "hvar och en rätt, klar,
genom allas förnuft bestämd och helgad, ordning."
Denna visshet finnes ofta i en republik. Den finnes
alltid för en bank, som har intet våld att frukta utom sig,
och inom sig ingen styrelse, som icke är bunden vid
lag. —■ Vidare följer ett stycke polemik mot Bilang,
hvarefter Thorild till slut förklarar sig hafva med detta utkast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
