- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
548

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.

bliken. Ja, skriften är lika mycket ett vädjomål till
publiken, som ett svaromål till Leopold. Så lyder böljan:

"Det är visst; att mina vittra arbeten måste hafva en särdeles
fatal kraft: ty, från första stunden till denna, hade jag alltid det
underliga nöjet, att på dessa arbeten se mina rivaler och ovänner —
förlora vettet och blifva narrar.

Min herre, detta öde har ändteligen också händt eder. Och som
detta sista arbetet hade en större kraft; så har ni ock riktigt fått en
förfärligare stöt.

Ty denna fråga var mig, af edra likars exempel, alltid hittills ren
och klar: hvad han ej en narr skratta åt?

Men en yrsel, så ynkelig, så långt från förnuft och heder, som
den att skratta à propos af rikets nöd — denna yrsel är alldeles ny,
och eder egen.

Denna, min herre, väntade jag endast af en slaf, för hvilkens
förnedrade själ ingenting är heligt, som lefver af lögn, och hvars genie
består i dennas utsirande!

Eder således — hade jag, i ro, visst lemnat åt eder egen ära, i
och på hvilken ni så ofta sjelf... gjort det nödvändiga: om jag ej
hade fruktat, att denna smuts af ert snille, kastad ut i det allmänna
med så pass qvickhet, möjligen kunde fastna på någons själ, och att
han, förnedrad ned till er, derigenom kunde förloras för fäderneslandet."

Thorild framställer derefter ånyo sina, af oss redan kända,
åsigter om principer 3), om värden, om oriktigheten af att
förblanda handel med barmhertighet samt om vigten för

3) Vi anföra följande väl sagda ord: "I alla vetenskaper, och i
hela menskliga lifvet, ligger allt det höga och välgörande just i
principerna. Dessas klarhet är deras väsende. En princip, som icke
bevisar sig sjelf, är ej sann. Men att gifva en sådan princip, och
helst i de ämnen, som, fastän af högsta vigt för allas både lif och
egendom, dock alltid varit förvillade af fantastiska och despotiska
teorier — det, min herre, är menskliga snillets ädlaste arbete: ty
derigenom ryckas dessa ämnen för evigt undan alla menskliga
dårskapers tyranni, och återföras till naturens enda oföränderliga
sanning, i hvilken Guds lagstiftande förstånd lefver. ~ Derföre kan
ock, i trots af tingens väsende, strängt att tala, ingen dödlig göra
lagar. Men den ringaste dödlige kan, genom sin lifliga erfarenhet
och sin egen själs upplyftning, blifva ett sanningens och naturens
orakel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free