- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
566

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

566

KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.

annan, än tåla? Kanske gör jag ock bäst deri. Det är till tit., som
allt vettigt, allt hederligt folk ropar: Tröttna ej! Ty visst är, att
från denna stund, om tystnad börjades från vår sida, vore allt
förloradt. Må väl! och älska mig så högt, soin min erkänsla det skall
söka förtjena."

Samma dag, detta bref afläts, hade St. Posten en kort
recension af Kellgren öfver de två sista delarne af Thorilds
"Critik öfver Critiker." Den börjar:

"Af allt hvad som tryckes, är det sannolikt smädeskrifter, som
både minst förtjena och minst behöfva att recenseras: icke förtjena
det, emedan, om de ock ställas mot literatörer, de ej utan skam
kunna räknas till literatur: icke heller ben öfv a det, så vida dylika
foster alltid hastigast och säkrast, och utan all anm aning, väcka
hopens uppmärksamhet. Af sådana skäl har man ovanligt länge
uppskjutit med recensionen af ofvannämnde skrifter, af samma skäl skall
inan ock nu söka göra den så kort som möjligt."

Härpå följer en kort redogörelse för dessa delars
innehåll, och sedan fortfar recensenten:

"Vi undandrage oss att döma öfver en skrift, hvilken är direkte
stäld emot oss och dessutom af den natur, att den snarare tyckes
tillhöra en kämners-rätts pröfning. Det vare dock långt från oss, att
yrka vår rätt till lagens skydd, då vi äga en högre: den att tyst
förakta. Men att tillerkänna oss denna rätt, må endast hvar läsare fråga
sig: Hvilka äro då dessa exempel af orättvis gianskning; de största
de utsöktaste, som en fiendes öga, med hela arghetens
uppmärksamhet, kunnat upptäcka i våra skriffel’? Hvilka äro väl dessa
författare, hvars ära han gått att hämnas? Jo, en Bager, en Bjugg, en
Hallborg, en Manderfeldt. Hvilka äro de arbeten, soin tillvunnit sig
hans försvar? Det är åminnelsetalet öfver friherre Wrangel, det är
talet i Linköping 1790; det är åminnelsetalet i Vetenskaps-akade-%
mien öfver Ekeberg, det är komedien "Slädpartiet," det är talet
öfver freden på gymnasium i Strengnäs, det är öfversättningen af
Sterne, och — ännu en gång — det är Manderfeldts skrift om den
falska politiken."

Under tiden hade Thorild råkat i en ny polemik. En
af hans stora beundrare, frih. Silfverhjelm, utgifvare af
"Samlingar för hjertat och snillet," hade uppträdt mot hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free