Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.
känsloupplysningen och förståndsupplysningen. Den form,
denna. kamp hos oss antog, var beroende så väl af de
kampandes skaplynne, som ock deraf, att de nämnda riktningarne
icke hos oss befunno sig i skarp spänning mot hvarandra,
utan redan flutit ihop i den allmänna bildningen, hvadan man
kunde göra rättvisa åt dem båda. Leopold, med sitt skarpa
förstånd, stod väl Voltaire närmast, men det försvar, han i
en uppsats öfver Rousseau, egnar denne, visar, att han var
med honom fullt förtrogen. Kellgrens dikter från senare
åren förråda tydligen inflytandet af känsloriktningen, och i
sjelfva verket torde en närmare granskning yppa icke så
få beröringspunkter emellan honom och hans motståndare.
Thorild deremot stod ensidigt på känslofilosofiens ståndpunkt,
och han skyggade icke för någon, ur denna ståndpunkt härledd,
följdsats. Hvad Kellgren och framför allt Leopold hos
Thorild bekämpade, var derföre öfverdrifterna i de "lagar"
eller "principer," hvilka han härledde ur sin grundåsigt,
var den abstrakta tillämpningen af dessa lagar, utan
afseende på det verkligas och beståendes kraf, var, med ett ord,
det revolutionära. Hvarken Kellgren eller Leopold voro
ensidiga beundrare af den franska smaken inom vitterheten;
äfven de ville hafva lossat på banden, der de voro för trånga,
men de fruktade för den tygellöshet, som blefve en
nödvändig följd, om inga band längre skulle finnas, om alla
genom århundradens häfd stadgade lagar skulle kullkastas, och
en hvar gifva sig sjelf sin lag. Man får, vid bedömande
af dennq, strid, icke lemna ur sigte, att de Gustavianske
skalderna, ledde af fosterlandskärlek, lifligt intresserade sig
för uppkomsten af en inhemsk vitterhet, samt derföre icke
utan farhåga betraktade de afvägar, på hvilka Thorilds
exempel hotade att locka de unga vitterhetsidkarne. Deras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
