Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
THORILD I TYSKLAND. 182
Förståndet, som nyss sidoordnades friheten (lifvet) och
dygden såsom de förnämsta krafter i menniskans natur,
underordnas här dygden och biordnas helsa och arbete.
Om sträng logisk konseqvens bekymrade sig Thorild icke s).
Liksom vi förut sett att rättsnormen och den sedliga
normen tycktes sammanfalla, så synes här dygden (sedligheten)
fattas som en sinlig fullkomlighet, enär helsan kan
upptagas som den andra kardinaldygden 4).
Thorild f&r här åter tag i qvickheten, hvilken, säger han,
af allt det lilla och lätta i de tre stora dygderna skapat ett nytt
väsen "med sin egen lilla nya höghet och svårhet":
yppig-hetefi. Yppighet är det, "som är utöfver mått", hvarvid
med mått menas sällhet, icke nöje. Thorild gör nemligen
den skarpsinniga skilnaden emellan nöje och förnöjelse
(sällhet), ätt det förra är hvaije ljuflig känsla, som är utöfver
sällhet, lag eller lagom och som således skadar förstånd,
helsa och arbete; men förnöjelse ar hvar ljuflig känsla, som
instämmer med sällheten och upplifvar nämnda dygder.
Nöjet har förstört all sällhet på jorden, yppigheten allt
välstånd, liksom qvickheten allt förstånd.
Som prof på huru hos Thorild träffande anmärkningar
gå hand i hand med underliga paradoxer, tillåta vi oss några
•) Huru den vetenskapliga formen med sina indelningar och sitt
schema ofta hos Thorild är en blott påhängd paraddrägt, visar den
framställning han sjelf nti en uppsats i Dagl. Allehanda gifver af sin
boks innehåll. Hufvudsumman af just detta kapitel om dygdens rått
återgifver lian så: "Sjette kapitlet heter Bygdens rått eller förtjensten,
hvilken förutsätter utofvande förstånd såsom menniskans egentliga
mensklighet, helsa såsom det högsta vilkor för all ädel och nyttig
verksamhet, arbete såsom alla menskliga dygders fullbordan". Hvilket
allt är vida begripligare, än att göra dessa tre till kardinaldygder.
*) Jfr. Nybkeus s. o. s. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
