- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
210

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 THORILD I TYSKLAND.

/

Vi hafva redan förut 8) gifvit en teckning af Thorilds
karakter; redogörelsen för hans lefnadsöden och hans
verksamhet torde hafva bekräftat dess sanningsenlighet. Thorild
var i grunden en ädel natur, full af lågande nit för
slag-tets lycksalighet; med ett klart förstånd och en liflig
fantasi förenade han en stark och lättrörlig känsla. Men
liksom alla känslomenniskor, var han i sina handlingar och
sitt uppträdande oberäknelig, och hans förstånd fördunklades
och vilseleddes ofta af hans gränslösa högmod och ej
mycket ringare fåfänga. Den sjelfviskhet, som så ofta hos
honom framskymtar, bär dock en förunderlig pregel af
naivitet. I känslan af så väl sin egen storhet, som vigten
och högheten i de tankar och planer till mensklighetens
lycka, hvilka fylde hans själ, förblandade han, omärkligt för
honom sjelf, sitt personligt egna med de sublima målen för
hans tanke och handling. Af denna sjelf-illusion synes han
nästan hemtat ett slags moralisk trygghet, ty äfven vid
handlingar, hvilkas sedliga halt icke är tvifvelaktig, finna vi
sällan hos honom någon tvekan om hans fulla rätt. För öfrigt
har Beskow goda skäl för sin anmärkning, att det felades
Thorild sjelfbeherskning och sjelfkritik9). Thorilds
stil lemnar en ganska trogen bild af hans personlighet; den
är ojemn och nyckfull, slår lätt öfver från allvar i burleskt;
är ena ögonblicket hänförande, djupt rörande eller
upplyftande, nästa ögonblick gäckande, grof, otidig — ingen svensk
författares skrifter erbjuda ett rikare förråd på
oqvädins-ord, flertalet fullkomligt originella — ömsom förvånas man
öfver tankarnes djupsinnighet, ömsom häpnar man öfver de

•) Svenska Witterhetens Häfder I. s. 215—222. Jfr. s. 313—314
oeb s. 593—594.

•) Sv. Akad. Handl. XL VIII. s. 485.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free