Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
THORILD I TYSKLAND. 224
Beröringspunkter emellan fosforisterna och Thorild finnas
visserligen, enär Thorild i första led och fosforisterna i tredje
led härstamma från Rousseau; men olikheterna äro nästan
lika stora.
Som politisk skriftställare har Thorild otvifvelaktigt at*
öfvat en icke ringa inverkan; men det är svårt att följa
spåren af densamma, emedan den sammanfaller med
inflytandet af de revolutionära tidsidéerna, och dessutom ett
starkt presstryck herrskade i Sverige ända till 1809. För
öfrigt upphörde Thorild att efter utgifvandet af "Rätten"
anses som en frihetsapostel.
Hvad slutligen angår /Thorilds inflytande som filosof, så
hafva vi nyligen sett antydas, att detta skulle kunna spåras
hos en af våra förnämste tänkare, prof. Boströms); om vidden
af detta inflytande våga vi icke hysa någon mening. Deremot
synes en annan stor svensk filosof, Benjamin Höijer, icke haft
synnerligen höga tankar om Thorild, ty han kallar honom
"en stor skribent i sitt slag, nemligen i slaget af det
alldeles rasande, hvars uppfinnare eller koryfé han var" 4);
ett uttryck, som derjemte tyckes visa huru Thorilds
anseende var i sjunkande redan vid seklets utgång.
Tillägg till Thorilds lefnadsteckning.
Då allt hvad man känner om Thorilds vistande i
Upsala är hemtadt ur hans egna bref,’ torde vara skäl att
äfven meddela det lilla, vi derom funnit hos andra. Professor
Neikter skrifver till Rosenstein u/4 1787:
•) Nybteus s. o. I b. 270.
4) Höijer, Samlade Skrifter IV. s. 490. Recensionen af
Gyllenborgs Skaldestycken, skrifven 1796.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
