Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
KELLOBEN OCH STOCKHOLMS-POSTEN.
flere &r före sin död utsett platsen för sitt sista hvilorum.
I sin minnesteckning meddelar Stenhammar om Kellgrens
sista dagar, att han ännu på dödsbädden med deltagande
följde verldshändelsernas gång, "kände lifligare det allmanna
lidandet, än sitt eget, suckade varmare för fosterlandets
välfärd, än för sin". Han klagade aldrig och ville ej
beklagas; då de söqande vännerna inträdde till honom, sökte
han på deras läppar återkalla den hämmade glättigheten
och det flyktande skämtet. Med arbete sökte han döfva
plågorna; han sysselsatte sig med att ordna och förbättra
sina skrifter och "de hvilade ännu på hans armar, då dessa
stelnade sänktes mot hans bröst". Hoppet på andens
odödlighet uppehöll hans mod: "Verldens upphofsman", yttrade
han, "kan icke hafva skapat masken, menniskan, blott att
qväljas och dö" *). Söndags eftermiddag den 19 April, så
berättar Hjerta, märkte Kellgren af den hämmade
upphostnin-gen och rosslandet i bröstet, att döden nalkades; om nattes
talade han med assessor Gahn om Silfverstolpes
Literator-tidning, hvaruti han ville hafva en medecinsk recension
införd, äfvensom han, med anledning af en öfversättning i
Örebro Weckoblad, lät för sig uppläsa Horatii ode: "Justwn
et tenacem propositi virunPå morgonen, måndagen den
20, två timmar före sin död, yttrade han till Lenngren:
"nu är det snart slut; jag har ej många minuter igen";
men en stund derefter frågade han honom om rätta
sammanhanget med en orättvisa, som i Collegium Medicum
blifvit begången mot en förtjent, men för hertigen misshaglig
man. Kort före hans död kom Gahn in; "det kostar på
att dö ifrån er": sade Kellgren, då han såg honom;
s) Sv. Akad. Handl. II. s. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>