Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA KABIA LENNGREN.
349
lifsåsigt. Hon kände djupt "äran af att vara qvinna", och
hon ansåg qvinnan hafva sin förnämsta uppgifb att lösa inom
det område, der hennes för hela samhället betydelsefulla
plats endast af henne kan fyllas. Man har talat om den
högre harmoniska lifsbild, som bör ligga till grund för
teckningen af det förvända, hvardagliga och låga i lifvet, och
hvilken skulle utgöra satirens rättfärdigande grundlag. Denna
är hos fra Lenngren lätt att nämna vid namn; den heter
familjens, huslighetens idealitet. Grundkänslan i hela
hennes diktning är denna lika stolta som ödmjuka, att qvinnan
är det husliga lifvets medelpunkt; af detta förhållande borde,
enligt hennes åsigt, arten af qvinnans bildning bestämmas.
B&da våra förnämsta författarinnor, fru Lenngren och
mamsell Bremer, hafva uppträdt som förkunnarinnor af hemmets
sedliga betydelse, ehuru deras utvecklingsgång varit en
motsatt; möjligen derför att den ena varit ogift, den andra gift,
den ena funnit nöje i en offentlighet, hvilken den andra
skyggt undvikit.
Icke utan skäl har man i spetsen för fru Lenngrens
"Skaldeförsök" stält "Några ord till min kära dotter, ifall
jag hade någon". Denna dikt innehåller i sjelfva verket
hennes program. Pordom upphöjd och beundrad, har den
i våra dagar blifvit ett föremål för tadel och — ömkan.
"Betraktad som poem" säger Atterbom i "Svenska Siare och
Skalder", "är den egentligen blott en vørsi6erad uppradning
af välsagda maximer", men "betraktad som ett system är den
ett ganska prisvärdt sammandrag af qvinligt lefnadsvett, och
skulle vara ännu prisvärdare, om qvinnans känsla vore der
lika mycket tagen i anspråk som qvinnans förstånd".
Hammarsköld i "Svenska Vitterheten" dömer mildare och säger,
att hon i detta stycke "bekransat de sundaste erfarenhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
