Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
AXEL GABRIEL SILFVERSTOLPE.
ni ten, så sipprar fram ön * poetisk åder ur denna, som det
vill synas, temligen prosaiska natur. Den stränga
pligt-känslan, bemödandet att gagna, afspeglar sig äfven i hans
dikter, och tidens smaklära kom honom här till mötes; men
han saknar likväl ingalunda fantasi, och vid sidan om den
sträfva sedoläran, finner man uttryck af en skämtsam
godmodighet. Han är i detta hänseende en representant for
denna öfvergångstid, som med allt det allvar
tidsomständigheterna framkallade, ännu har en flägt af den Gustavianska
andan. Samtiden skattade hans värde för högt, fosforismen
satte det kanske väl lågt; den förra förklarade, att hans
skaldenamn skulle ega lika varaktighet, som det språk, hvarpå
han skref; den senare fann i honom "en skald af djup
dyg-dighet, men arm fantasi, af ädel vilja, men medelmåttig
talent".
Gjörwells svärson, grosshandlaren Johan Niklas
Lin-dahl, hade skänkt Sv. Akademien 100 dukater, att i två lika
lotter gifvas åt de af akademiens ledamöter, hvilka ville
skrifva afhandlingar öfver antingen tvenne af Akademien
bestämda ämnen eller öfver tvenne af gifvaren föreslagna:
"en historisk och kritisk afhandling om svenska vitterheten",
samt "vitterhetens verkan på förståndsodlingen och sederna
Det literaturhistoriska ämnet lemnades åt Blom, och
Silfverstolpe fick på sin lott det senare: rätt ett ämne för
honom. År 1799 hade han sin afhandling färdig. Den har
sin märklighet bland annat deri, att den visar, huruledes
tyska skönhetslärare nu började att allmännare studeras.
Silfverstolpe anför långa öfversatta utdrag ur Sulzers
och Eschenburgs arbeten, han yttrar, att han i den
täflingsskrift, hvilken 1790 blef prisbelönt i Witt:s akademien,
"missledd af andra författares villor", lagt imitationen af det sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
