Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
AXEL GABRIEL SILFVERSTOLPE. 410
oftast, att när läsaren med nöje följt en berättelse till ända
och anser sista ordet vara sagdt, s& kommer, till hans
förtviflan, en efterskrift, som afser att upplysa honom om rätta
meningen med det, som han trott sig ganska väl begripa.
Flera af berättelserna sakna likväl dessa störande tillägg,
s& *Den snåla presten", en af de mera omtyckta bland
Silfvers tolpes sagor 4).
Mest beundrad af sagorna var dock "Djurkretsentill
hvilken Leopold gifvit idén. Skalden drömmer sig lyftad
upp till skaldefadren Phoebus och ber denne om en gnista
af hans ljus; men Phoebus förklarar, att det hade sin stora
vansklighet att handhafva och leta en väg för detta ljus, och
l&ter skalden, för att öfvertyga sig derom, sitta upp bakpå
vagnen. Nu går färden genom himlens ödemarker, men
snart visa sig i Zodiakens bilder hinder, hvilka alla hafva
sina motsvarigheter nere på jorden. Först reser sig en
vädur (vidskepelsen) på sina bakben mot solvagnen, så
framrusar oxen (dumheten), så tvillingarne (barbari och
okunnighet), så utsträcker kräftan (svärmeriet) sin klo för att
hejda vagnshjulen, o. s. v.; då slutligen skytten måttar mot
skalden sin pil, vaknar denne af förskräckelse. I
utmålandet af alla dessa figurer förråder sig onekligen fantasi,
liksom goda satiriska infall ofta undfalla skalden: dock skulle
stycket vunnit på en mera förkortad form, liksom ock det
så mycket hellre kunnat undvara den moraliska
sluttillämp-ningen, som hvarje bilds allegoriska betydelse uttryckligen
angifves i stycket. Men i denna sin förnämsta dikt har
Silfverstolpe velat vara moralisk till gagns. Han uttalar
4) Ännu på 1820-talet framhöll "Argus" denna dikt som en bland
vår literaturs bästa i den glada genren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
