Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tSAK REINHOLD BLOll. 423
i statsrådet närvarande ledamot i justitieärenden, blef 1815
kommendör af nordstjerneorden samt erhöll 1818 af Upsala
universitet hedersdiplom som juris doktor. Hans
embets-mannaskicklighet, skarpa omdöme och grundliga
lagkänno-dom skattades högt och förvärfvade honom stort anseende.
____X
Under denna hans trägna embetsmannatid utgöras hans
poetiska arbeten mest af tillfällighetsdikter samt
bearbetningar af Lafontainska fabler. Så vidt vi veta, rörde han
sin lyra sista gången år 1822, då han i Allm. Journalen lät
införa två fabler 9); samma år lät han i St. Posten införa en
helsning till kronprins Oscar vid dennes återkomst till
fäderneslandet 1821. Om denna dikt af den 60-årige skref
Leopold till Tegnér: "Bloms sångmö har figurerat i den
gamla akademiska hofdrägten, med allmänt beröm för stor
och bibehållen talang". Men i Sv. Lit.-tidning blef denna
sång föremål för mycket hån *).
Tvingad af ett kroniskt lidande begärde Blom afsked
1823. Under en tilltagande sjuklighet, tidtals förenad med
häftiga plågor, uthärdade han, vårdad af en syster och en
systerson, ännu några år, och dog ogift d. 6 maj 1826.
I bref till Tegnér håller Brinkman följande minnestal
öfver Blom:
"Vår fattiga Blom afsomnade i Lördags — lyckligt for honom och
ej olyckligt mer for hans vänner; ty hans sjukdom var obotlig, som
hans lynne, och hans grymma plågor, äfven under den senaste tiden,
borde väcka vår längtan efter hans förlossning. Men hans frånfälle
har hos mig föranledt bedröfliga betraktelser öfver en hel klass af
menniskor, som, med verkliga förtjenster, och ingalunda vanlottade
hvarken af naturen eller ödet, dock sluta sin lefnad, utan att sjelfva hafva
haft eller &t andra beredt någon njutning af verklig sällhet — och af
») "Svalan och de andra foglarne" samt "Hästarne och flugan\
’) 1823 n:r 10 sista spalten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
