Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN STENHAMMAR.
435
rast framträder Stenhammar egendomlighet i hans elegiska
dikter. Så är elegien öfver Carl Sehman en mild och vemodig
teckning af en älskad studentkamrat, med hvilken skalden 1793
och 1794 företagit fotvandringar till olika delar af Sverige,
och som oförväntadt bortrycktes af döden några månader
efler återkomsten från den sista fotresan. Stycket slutar:
"Öfvergifna stå de trånga läger,
Du i kojan ofta delt med mig;
Hvarje enslig aftontimme säger,
Hvarje steg, att jag förlorat dig.
I Auroras park •), som himlen hade,
Skönt förförisk, för vårt afsked spart,
Tryckte du mig till ditt bröst, och sade:
"Bäste vän! farväl! vi råkas snart".
Ja, vi råkas — hvila ljuft, och blanda
Ljuft din röst i englars harmoni!
Ja, vi råkas — ädla, goda anda!
Evigt råkas vi".
Det är betecknande för Stenhammar, att, då man hos
öfriga skalder från denna tid mera sällan träffar grafsånger,
finner man bland hans dikter flera sådana, bland hvilka, utom
den nämnda elegien, äfven sången öfver erkebiskopinnan
v. Troil är förtjent af uppmärksamhet. Hans elegiska skal-
åskådat poesiens och religionens väsende" utför icke sitt ämne i en så matt
prosa, att det högsta, som säges till religionens lof, är följande tirader:
"Ja, lycklig af den lön, som religionen skänker,
Den lycklige blir god; och hennes milda röst
Befäster ordningen och upprorsstormen sänker
Och gjuter lugn och frid i undersåtens bröst", m. m.
Härvid må vi anmärka, att ämnet för skaldestycket icke var
religionens lof, utan religionens vigt för samhällsordningen, samt vidare,
att de anförda fyra raderna icke äro valda, utan tagna på måfå, ty
andra ställen skulle kunna anföras, hvilka antyda en vida högre
uppfattning af religionen, ehuru skalden icke lyfter sig högre, än till en
dygdereligion.
•) "Finnspång d. 14 Juni 1790".
28*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
