Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
J. O. OXENSTJERNA OCH SKÖRDARNE!. 458
’’Jag har i dessa dagar . . . pinat mig med att göra ett företal
till den ämnade tryckningen af mitt arbete, och hvari jag
tvärstan-nat med ren omöjlighet att kunna komma fort dermed, och vet rent
af ej en gång hvad jag skall säga. Jag hade velat göra en
afhandling om la Poesie Descriptive, och ftr ej nog lärd dertill. Jag
ville ursäkta mitt arbetes längd och finner den oförlåtlig. Jag ville
ge skäl till mina episoders myckenhet, och finner inga skäl. Jag ville
bevisa deras sammanhängande med hufvudämnet, och finner dem
hår-dragna. Jag ville visa de regler, jag trott mig följa, och ser inga
andra regler än mina egna infall. Jag finner försvar af ingenJrf
Poe-Uque, allt ifrån Aristoteles ända till Boileau. I detta tillstånd, hvad
vill jag ensam företaga? Ett arbete kan ja ej gå in i verlden utan
ett företal. Det blir som en menniska, hvilken ej döptes med något
namn. Säg mig ett råd i denna min anktorliga vånda. Herr kongl,
sekr. är skulden att detta verk existerar. Sörj nu äfven for dess
rekommendation på verldens bana, och gif mig ett utkast af några
betraktelser att sätta i frontispicen, ty eljest blir det for tomt. (Br. Ark.
II. s. 452).
Huruvida Leopold villfarit denna begäran, är oss
obekant; men ett företal såg ljuset, hvari Hesiodus, Virgilius,
Thompson, St. Lambert, Delille nämnas som föregångare,
sammanhanget i dikten förklaras och episodernas betydelse
m. m. utvecklas. Det oaktadt har Oxenstjerna icke så orätt,
då han säger, att han icke följt andra regler, än sina egna
infall. Han har visserligen, som det synes, velat hafva sin
dikt ansedd som ett motstycke till Virgilii Georgica 7), och
det har äfven tyckts honom nödigt att göra den didaktisk *);
men, som ock Tegnér anmärker, någon svensk Greorgik är
f) Han skrifver till Älf: rFör den, som läser Virgilius som herr
domprosten läser honom, blir väl all skaldedikt i Georgikernas smak
8vag".
•) Af foretalet att döma, synes ban åsyftat, att med sin dikt bidraga
till att göra skaldekonsten att vara från en blott "angenäm vetenskap"
till en "nyttig"; och i första sången sjunger han om den nytta, hans sång
skall åstadkomma; men på annat ställe i sitt företal säger han,
rigtigt nog, att sånggudinnan, ämnad att röra, snarare än att undervisa,
talar för hjertat, mer än for kunskapen, och målar naturens känslor,
mer ån dess lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
