Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491 NILS LORENTZ SJÖBERG.
af Leopolds ord i minnesteckningen: "Snardt sagdt, hvarje
nybegynnare läres att misskänna hans värde och tror sig
med lätt möda öfverträffa honom". I sammanhang härmed
må. vi ock lyssna till Tegnérs omdöme om Sjöberg,
ytt-radt med anledning af Leopolds nämnda nekrolog:
"Helt och hållet rätt kan jag väl icke ge honom i alla hans
omdömen öfver den salige döde; men i hufvudsaken instämmer jag
fullkomligen med honom, att nemligen Sjöberg, så föraktad ban nn är,
var i sig sjelf vida större poët, än mången nu prisad rimmare, som
med förnäma miner ser ner på hans sånger. Ett sådant stycke som
hans Ode öfver skaldekonsten kunna ej många af våra nu lefvande
poë-ter dikta. Men visserligen äro hans flesta öfriga stycken obetydliga,
och i synnerhet led hans fantasi af en torka, som vanligtvis bebådar
missväxt".
Ett par ord om Sjöbergs prosaiska skrifter må vi
till-lägga. Om hans Inträdestal i Sv. akademien äro omdömena
mycket olika. Hammarsköld ("Sv. Witt.") berömmer
detsamma derföre, att Voltaire icke der nämnes bland de
mönstergilla författarne, men deremot Rousseau och Tacitus
omtalas med värma; Sv. Lit. Tidning 1821 jemför det med
Ycken-bergs beryktade snillefoster; Leopold säger: "dess egentliga
ämne skulle icke vara lätt att bestämdt uttrycka. Han sjelf
sade sig erna tala om dem, som infort snillet i verlden, och
skildrade verkligen några af verldens stora snillen. Ingen
af S:s skrifter är kanhända så helt och hållet han sjelf, som
detta inträdestal. Det finnes deri nog värde af äkta snille,
för en ännu större ära, än den, som tadlaren gick att
emottaga; men också nog egenheter, uraktlåtelser och
söndrig-heter i behandlingen, för att göra tadlaren glädje och förse
honom med ett förråd af skenbara grunder1’. Vi instämma
med Leopold. Detta tal, som, i förbigående sagdt, låter
bättre läsa sig än många af de första adertons inträdestal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
