Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅSKALDBBNA OCH SENTIMENTALITETEN. 501
skaldegåfva, gör man bäst uti att hålla sig till dikterna från
hans sista tio år. Bland hans griflqväden har sången, I
anledning af Werthers lidande, blifvit stäld. Den börjar med den
förklaring, att den, som icke med hela sin själ ömmar för
Werthers# öde och icke vill föra en ymnig skörd af tårar
till hans graf, han
rär ej värd min like vara".
Skalden önskar sig kunna en gång komma till
Werthers graf:
På gräsets bädd jag skulle hänryckt falla
Och der i stillhet njuta mig;
Här skulle hjertats källor svalla,
Passionens slussar öppna sig;
Jag minnet af Ditt lif mig skulle återkalla,
Och gråta — gråta Dig!
Till slut heter det:
rO! vare himlen lof, som bland de mulna dar,
Dem mera andras nöd, än egen, för mig millar,
Mig dock ibland den vällust spar,
Att känna vid passionens strålar,
Att äfven jag ett hjerta har".
Just detta, att "njuta sig", att känna, att man har ett
hjerta, var den vällust, åt hvilken den känslofulle hängaf
sig, och i hvilken han hade medvetandet om sin ömma själ
och med detsamma om sin upphöjdhet öfver alla andra, icke
känslofulla. Den sentimentala tonen röjer sig dock
ingalunda genomgående i Älfs skaldestycken, men så äro också,
som vi sett, många af dessa från hans pojkår. Bland
"lof-qvädena" är flertalet tillegnans- och lyckönskningsvers;
"bröllopsskrifterna" äro, som bruket kräfde, hållna i mer och
mindre skämtsam ton; bland "grafskrifterna" äro f& från
hans senare år, och af dessa är det blott en, — öfver au-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
