Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAMATISK LITERATUB.
523
talad afsigt att "tjena till förmildrande af de arma
fabrikshjonens öde", och vänder sig emot tredje ståndets
tyranniserande af arbetaren, mot den genom industrien till rikedom
komna råheten, samt mot den falska jemlikhetssträfvan,
hvilken blott ser uppåt, men ej nedåt, vill vara jemgod
med de högre stånden, men fortrampar de lägre.
Fabrikören är ett ntsknm af nedrighet, utsuger sina arbetare,
behandlar dem på det mest omenskliga sätt, samt söker förföra den vackra
Clara, en fader ocli moderlös flicka, som, efter sin beskyddares död
och sin fosterbrors och trolofvades bortovaro på en sjöresa, nödgats
taga arbete uti fabriken. I sina förföringsplaner understödjes ban af
en magister Troselius, som ämnar blifva prest, och i hvilken Enbom
säger sig vilja "visa huru ett nedrigt hjerta ofta är en löljd af ett
uselt förstånd, och hur den strängaste ortodoxi kan vara förenad med
begge*’. Att denna ortodoxi icke framställes, eller knappt kan
framställas annorlunda, än som en mask, hvari hycklaren kläder sig, ocli
att sålunda det tillämnade hugget icke träffar, har den gode Enbom
förbisett. Claras enda stöd äro betjent en Redlig och informatorn
Cederberg, en ädel, dygdig man, Claras olycklige älskare. Intrigen
drifves af tjenstepigan A ga t ha, fabrikörens f. d. älskarinna, som sjelf nu
älskar Cederberg och vill köra bort Clara, samt uppretar fabrikörens
fåfänga fru mot denna. Hvad kompositionen angår, så innehålla de
två första akterna ansatser till flera intriger, men dessa blifva utan
synbara följder; hvaremot i den tredje akten händelserna störta på
hvarandra: en plötsligen uppträdande kapten Liljedal befinnes vara
Claras far; hennes hemkomne fosterbror och älskare befinnes vara
naturlig son till fabrikören: Agatlia afslojas och straffas; fabrikören blir
förkrossad och ångrar sina missdåd; Clara får sin älskare, och den
ädle Cederberg tröstas med Claras förklaring, att hon skulle hafva
älskat honom, om hon icke förut älskat en annan.
I dialogen beröras allehanda tidsfrågor, såsom franska
revolutionens idéer, Kantianismen m. m. Stycket blef aldrig uppfördt.
Biddardramat infördes hos oss genom Herman von
Unna, dram i fem akter (1795). Det uppfördes dock icke
i Stockholm förr än 22 år efter dess utgifvande, oaktadt det
öfversattes 1800—1802 både på tyska och danska, på senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
