Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
TVÅ TIDSKRIFTER.
ändtligen hunnit f& ett litet begrepp om hans filosofi. Min
tro är den, att naturen icke narrat oss på vårt förnuft i
de ämnen, hvaröfver vi kunna döma. Jag har läst dessa
veckor något om och något t Kants bok^ hvaraf jag
genom-bråkat vid pass hundrade sidor, utan att ens vilja hinna längre.
Så svår, som man säger, är den icke, och kanske icke så
vigtig heller". Emellertid tyckes han snart hafva funnit, att han
borde söka "hinna längre", och i ett senare odateradt bref
till Rosenstein heter det skämtsamt: "Endera dagen hoppas
jag kunna säga nyheter om Kant. Jag står upp till halsen
i hans metafysik och smakar redan med yttersta läpparne
nektarn af hans "objective synthetische Einheit des
Bewust-seins". När jag först kommit ner med hela hufvudet —
om jag nemligen då nånsin kommer upp mera till sundt
förnuft igen — skall jag, troligen så väl som någon annan
och mycket kortare, kunna göra hr landshöfdingen
räkenskap för hela denna vidtberömda gåta". Att Leopold
verkligen lyckades att tränga in i Kants system, synes bäst af
den skriftvexling, hvari han 1797 inlät sig med Boëthius,
och till hvilken vi i det följande återkomma. Här m& vi
anföra ännu ett utdrag ur ett bref, hvilket bevisar, att
äfven Adlerbeth sökte vinna kännedom om Kant. Han
skrifver till Rosenstein, att han "förlustår" sig åt Kants
Kritik der reinen Yernunffc. "Efter min ringa kännedom",
säger han, "är hans afhandling om själens förmögenheter
nytt, hans system klyftigt och på det starkaste
sammanhängande, mycket gammalt framstäldt i ny form, hans
terminologi tröttande, men skrifarten så tydlig, som så
abstrakta ämnen kunna tillåta. Medger man honom, att tid
och rum äro blotta tankeformer, så tviflar jag väl, att han
kan vederläggas". (17ls/s99)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
