Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Washingtons historia till omkring 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans underlydande ofta förekommande, för deras egen
trygghet farliga lättsinnet, äfvensom hans förmåga att på ett
lämpligt sätt ingifva indianerna respekt för de hvites makt. En
vacker brigg, som var på väg till Vancouver med varor,
förliste är 1829 på Columbias sandbankar. Hela besättningen
omkom. Men då man sedermera fann hos clatsop-indianerna
åtskilliga artiklar, som tillhört de omkomne, antogs det, att
åtminstone någon af dem lyckats simma i land, men blifvit
mördad af indianerna. Från Vancouver sändes då en tolk och
flera af tjenstemännen, för att hos indianerna inhemta
underrättelser om skeppsbrottet samt affordra dem, hvad de
tillskansat sig af varorna. Men vildarne svarade trotsigt, att de
endast kommit öfver en sak, nämligen en gammal söndrig
spegel, hvilken de lemnade åt tolken. Guvernören i Vancouver
utskickade då en väl beväpnad skara, som bortdref indianerna
från stranden, innan de hunnit taga något med sig. Bland
den mängd saker, som man fann i deras läger, voro åtskilliga
kaggar med rom, hvilka de gräft ned i marken. Följande år
drabbades en annan brigg af samma öde som den ofvannämda.
Hela besättningen blef emellertid räddad och, tack vare
McLaughlins skyndsamhet att bispringa dem, strax efter
skeppsbrottet försedd med alla förnödenheter.
Ett litet stycke från fästningen i Vancouver låg byn, i
hvilken de underordnade tjenarne och jägarne bodde. Den
bestod af ett halft hundratal beqväma blockhus, ordnade i rad
på båda sidor om vägen. Här tedde sig en brokig samling
af fullvuxna och barn, med hudfärg vexlande mellan den
rödaste indian- och den hvitaste blekansigtes-hy. Omkring
Vancouver sträckte sig längs floden en välodlad farm på omkring
3.000 acres, indelad i vackra sädes- och gräsfält, frukt- och
köksträdgårdar m. m. samt försedd med mejeribyggnader och
bostäder för får- och kreatursvaktare. I de angränsande
trakterna betade tusentals nötkreatur, tillhöriga bolaget. Några
mil derifrån egde bolaget sågverk, mjölqvarn och tröskverk,
det förstnämda drifvet med vatten-, de två senare med
hästkraft. Tjogtals skogshuggare höllos ständigt sysselsatta med
att fälla träd och forsla stockar till sågverket, hvari omkring
3.000 fot bräder sågades dagligen, för att sedermera skeppas
till Sandwich-öarne och andra utländska hamnar.
Om lifvet inom fästningen skrifver John Dunn i en 1844
utgifven bok 0111 ett besök på kusten: "Alla bokhållare och
högre tjenstemän, presten och doktorn inberäknade, äta
tillsamman i salen, med guvernören i högsätet. Efter middagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
