Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Washingtons historia till omkring 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller omkomma af hunger; än ha dessa oförskräckta pelsjägarc
med tillhjelp af sina sällan svikande reffelbössor tecknat sina
spår med blodiga indianlik; än ha de, under förföljandet af
skogens skygga villebråd eller medan de mödosamt klättrat
upp för stupande klipphällar, måst stanna och bevisa den sista
tjensten åt någon trofast, modig kamrat, som fallit, träffad
af en lömskt afskjuten förgiftad indianpil. Hundratals
pelsjägare ha på detta sätt omkommit, och det har näppeligen
funnits någon, som egnat sig åt detta farliga yrke, som också
icke haft upprepade tillfällen att vilja hämnas en kamrats,
kanske en broders eller förtrogen väns, död. Det blef en
nödvändig sak för pelsjägarne att med stränghet förfara mot
indianerna. Dessförutan skulle det icke varit möjligt för dem
att bedrifva sitt yrke med någon framgång. Och i
betraktande af indianernas lömskhet och de otaliga bekymmer, som
de onödigt förorsakade de af dem så djupt hatade
"blekansigtena", kan man, trots de många berättelser som omtalas som
prof på Hudsonbay-kompaniets "blodiga politik" mot
rödskinnen, ej gerna tillvita pelsjägarne någon öfverdrifven eller
orättvis hårdhet. Som prof på, huru det tillgick vid bestraffning
af indianer, meddela vi här ett par, af Gustavus Hines i hans
på 1850-talet utgifna bok om Oregon anförda, ganska
betecknande episoder.
Fn halfindian vid namn McKay. som var anställd i
Hudsonbay-kompaniets tjenst, bodde 1843 i en liten hydda vid
Columbia och hade ett förråd at varor, medelst hvilka han idkade
byteshandel med de kringboende indianerna. Några af dessa,
tillhörande chinook-stammen, mördade honom och togo hans
varor. En mot de hvita vänligt sinnad indian inberättade
nyheten ofördröjligen till vederbörande i Vancouver, och en
expedition afsändes att gripa mördaren. Efter att ha rott ett
lång sträcka inåt floden fingo förföljarne syn på en kanot, som
var full af indianer, bland hvilka mördarne befunno sig. När
indianerna sågo de hvita och funno sig oförmögna att ro ur
vägen för dem, styrde de sin kanot rakt på land. Medan de
nu stego ur kanoten, aflossades från de hvitas båt en
muskötsalva, som olyckligtvis dödade en indianqvinna och sårade
några andra. Mördarne deremot lyckades för tillfället
undkomma. Dr McLaughlin sände, så snart han erfor, huru
expeditionen aflupit, bud till chinook-indianema. att de skulle
utlemna anstiftaren af mordet eller ock bereda sig på följderna.
Fruktande att ådraga sig det mäktiga bolagets vrede, började
indianerna genast samfäldt forska efter mördaren och funno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
