Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Svenska tidningar i Washington - 16. Svenska föreningar i Washington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- 205 -
nadstidning vid namn Budbäraren, som i mars 1908 utkommit
med 18 nummer.
Bland mera tillfälliga tidningar, som under årens lopp
utgifvits af svenskar i Washington, föreligga några till
omnämnande. På hösten 1897 utkommo i Seattle några nummer af
en skämttidning, kallad Papegojan. C. V. Liedberg lemnade
bidrag till den. Carl Pfeil utgaf den 19 aug. 1906, likaledes
i Seattle, ett nummer af en skämttidning med namnet Klatsch.
Ända sedan julen 1892 har i Seattle hvarje år vid jultiden, på
två undantag när, utkommit en tidning vid namn Jultomten
samt vid påsktiden 1907 och 1908 en annan vid namn
Påskliljan. Utgifvaren af dessa två tidningar skref i Jultomten för
1906: "Det är ett under af alla under, att denna lilla
uppenbarelse på publicitetens törnbeströdda bana kunnat existera
så länge, den gjort. Den firar näml. i år sitt 15de årsjubileum,
krönt med en oerhörd uppmuntran å landsmännens sida. Det
finnes nu måhända de, som inom sig sjelfva förlåtligt nog
mer än en gång undrande frågat: Hvad är det för en
märkvärdig personlighet, som står bakom en dylik underbar
publikation? Till svar på en sådan vänskaplig fråga får jag
härmed offentligt tillkännagifva, att det icke är någon mer eller
mindre än den inom tidningsverlden oförbrännelige Nils Peter
Lind. Jultomten har alltid burit sig bra och gifvit den gamle
pennfäktaren Nils Peter tillräckligt för att lefva väl under de
många julhögtider den existerat.’
KAPITEL 16.
Svenska föreningar i Washington.
"Den svenska föreningsverksamheten på vestkusten
räknar sina anor från begynnelsen af den svenska invandringen
till dessa trakter," yttrade en författare för några år sedan i
tidningen Pacific Tribune. "Det oafvisliga krafvet på
förbindelse och umgänge med personer, hvilka i språk, seder och
tänkesätt äro ens gelikar, gör sig dubbelt känbart i den
isolerade ställning, som nykomlingen intager, långt skild från
hemmets härd, slägtingar och gamla vänner. Detta förklarar
äfven, hvarför föreningsväsendet, som i allmänhet taget är
mer utveckladt, omfattadt och inflytelserikt i Amerika är
annorstädes, slagit särskildt djupa rötter bland härvarande
landsmän. Liksom det stora trädet skjutit upp från en liten
planta, så har mången liten sällskapskrets utvidgats till en
förening, som på några få år vuxit upp till en kraftig organi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
