Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VIII - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock Nationen efterhande wi större och större Hug
derföre, har man funnit at wärket måste winna
framgång. Nu nyligen har jag återigen märckt i samtal
med sluga Köpmän, på Grigsbys Caffe-Hus, som
förstå, både hwad fördel Swerige sig härigenom kan
förskaffa, som hwad skada dess gamle Handelsman
lära taga, at de lika som få nytt hopp, at det späda och
än lika som wacklande wärket skal kunna kastas öfwer
ända. Hwaremot då jag försäkrat dem Contrarium,
hafwa de af deras egit Exempel föreställt mig, at et
Land som är rent at draga Profit af et annat, lärer
näppeligen tilstädia och efterlåta detsamma at ändra
dess Handel. Jag har swarat, at jag wäl intet kan se
huru någon Sweriges wän kunde wisa sig missnögd,
mindre låta märka sig at han wille hindra något som gagnar
dess Crona och Undersåtare, det wore at röja en oförskämd
åtrå at skinna och skada: At jag heller icke kan förstå
huru det skulle låta sig giöra at hemligen lägga hinder i
wägen. Jo, hafwa de sagt, wet I intet at Holländarnes
sluga anstalter uppehöllo wore Ylle-Fabriquers
inrättande länge, fastän wi inbilla oss at den saken såg nog
lättare ut för Engelland än för Swerige: Och det som wärst
war de arbetade altsammans genom wåra egne. De
sökte at inbilla oss det wi af sådane inrättningar aldeles
ingen fördel kunde förwänta utan snarare skada, de satte
wåra Ull-Handlare i Upror så at om intet Regeringen
snart giort alfwarsamma författningar däremot och
skyndat på Fabriquernes Fortgång, hade wi i denna dag
suttit i wårt förra mörker och warit i mistning af Millioner
Folk och penningar som med desse Fabriquers inrättande
nu äro wundne och til Engellands anseende det mästa
bidragit. Ehuru girige desse Handelsmän altid hållits före,
så togo de den gången spender-böxarna fram, så at här
hördes et grufweligit glumkande om deras Ducaters och
Gyldens stora wärckan. Man såg många förgylde
meningar til deras fördel och man hörde många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
