- Project Runeberg -  Then Swänska Argus / Första Delen 1732-1733 /
13:6

(1732-1734) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XIII - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kade Franska Ord, och war orörlig i Kroppen för sina wackra Kläder skull, en Krämar-Dotter fick intet tänka på annat än at krumma sig, en annan Jungfru wred Ansicktet öfwer begge Axlarne med en styf Upsikt, etc. etc. så at Eva sade: Hwad är detta? Willen I behaga mig med wåld? Ack, Fiållor, om I willen wara täcka, så skolen I intet tänka derpå. Sådant ska komma Ehr owettandes.

När Eva sade detta, så klagade några Manfolck öfwer en del Fruentimmers fåfenga och glättiga Flyktighet, men de fingo en lång Näsa, ty Adam sade: Willjen I nu åter omskapa Naturen och giöra dem til Surmulne, som äro födde til Eder roo och upfriskande Hielp? Det anstår kanskie bättre Ehr, än dem, at wara twärwiggar. Om någon är född til alwarsamhet, så står det henne wäl at hon sådan är, men willien I at de andra skola wara Eder lika och möda sig med Edra Tankar, så blir det galit förespänt, til Exempel: Ett Fruentimmer kan wäl roa sig med Böcker och små snillebragder men giör hon Studier til sitt Handtwärck så blir hon Pedante.

Men Malcontanterne jemrade sig åter at deras Mästarinnor wille at Manfolken skulle likna dem i all ting, undantagandes i Könet, och ha dem i öfrigit aldeles til Qwinfolck, dock Adsm swarade: Ären I sådana Narrar, så skun I få råda: Jag ser många Qwinno-Junckrar, som redan undergått en sådan förwandling, men det förlikar sig med deras Natur, som ler med Långhalm, och säkert tycks beskiedligt Fruentimmer intet sielfwa derom.

Widare sade Adam: Nu måste jag lee, see på den blyga Ynglingen borta i hopen, som är så rädd för at synda mot Affectations-Wanan, at han intet wet huru han skall hålla Händerna: än sticker han dem här, än där; När han bugar, så ser han sen med häpenhet på alla om han giorde rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:35:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swargus/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free