Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XVI - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guld med infattade ädla stenar: Hwilka woro de, frågade jag. Jo, swarade han, de som af en öfwerjordisk Krafft beflitade sig om, at dämpa sina onda böijelser, förqwäfia sina begärelser, förnedra sitt högmod, spegla sig i sitt Intet och wörda Skaparens Alt. Detta kostar på för menniskian och heter med rätta Korss. (en gyllene Långfredags Klenod) Derföre, tillade den gamla, willja wi möda oss med detta ädla dämpandet af wår tyckmyckenhet, i hwad stånd wi äro, och uptaga Sanningens skarphet med nöije. Med denna mödan gå wi i wår Frälsares Fotspår, ty för wårt högmod har han warit förringad och för wår ondska har han swettat blod. - - - - - - - -
Jag wände mig om och strax såg jag intet mera til denna wyrdige Mannen. Af detta upbyggeliga tal fick jag en frimodighet, som icke engång war i släcktskap med förmätenheten. Jag låfwade mitt Samwete ett löffte, at jag skulle tukta mina egna, så wäl som andras Fehl, och aldrig fruckta för Sanningen.
På ögneblecket kom Herr Ehrenmenvets Dräng hoppandes, lik som han hade sprungit undan Fienden och bådade mig til sin Herre. Jag gick med honom och råkade min förnämste Auctor, som räckte mig Handen på ährlig Swenska och sade sig ångra sin lilla Öfwerilning: Jag har betänckt, sade han, at en Moralist har samma Frihet som en Präst: De få straffa och förföllia Synder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>