Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XXVII - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händernes utsträckande, Ögonens kastande och hela
Kroppens ställning, hwilket skall förtreffeligen bidraga til
hans wältalighet i Predikstolen. (härwid grinade den
gråtande Gubben rätt illa) Några Predikanter hörer
jag weta hosta, nysa och spotta i sinom tid.
(Sannerligen, tänkte iag, detta är intet aldeles lappri; det är
et beqwämt grep, at dra sig ur wåndan, när minnet
slår felt:) En wyrdig man, sade han, ser iag med
särdeles andakt, iämka sitt skiägg (intet lastar iag skiägg;
men om någon wil mig giöra det til en
hufwud-angelägenhet, swarar iag, at det, i ett så dyrt kall, är af
de mindre nödige wahror:) Hans hustru står bredewid
och betraktar hans kofft, hans kappa och hans krage, som
den yppersta hälfften af hans Ämbete. Öfwer en ung
Präst kan iag förarga mig, som i sin klädebonad och
hela sitt wäsende aldeles apar efter en prunckande
Cavailler. Jag ser några Lärda i hård twist: En af dem drar
fram et gammalt rart Manuscript, hwilket den
förnämsta af hans wederparter genom glasögonen skiärskådar,
dess bästa medhållare lägger ögonen på snedden til, och dess
öfriga tilbediare upsträcka sina halsar och koxa honom
öfwer axlen, at åtminstone på långt håll få se et slikt
järtekn: När alt kommer omkring, så är det intet annat,
än at den andra dem öfwerwunnit och öfwertygat dem,
at den helige Gunichildus borde med rätta heta
Grimchildus, &c. Sedan tog iag perspectivet en stund: Jag
såg en halflärd, stormodig och talsam Buss inkomma på
ett Caffehus, der han är wahn at säya bons-mots, och
språka domwäldigt om alla ämnen i werlden: Han
talade om alt, som det woro Ingenting, och om ingenting,
som det woro alt, så at alt det han sade, war lappri. Sen
såg iag några wåra granna ynglingar och små-gamla
gåssar storsprättandes gå af och an, skåda sig nu i bröstet,
nu på fötterne, nu i synen och i hufwudet, om de woro
så lyckelige at råka någon spegel, och under alt detta see
sig omkring, om ingen gaf akt på dem. Ömme om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
