Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XXVIII - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wänskaps-Sinnen stodo således esquadron-tals under den
Tyranniska Prinsessans Befehl, som jag kallar
Egennytta: På hennes minsta wink gingo de hwart hon wille:
Man skulle ha trodt at Pythagoræ Methempsycosis,
(som lärde at Siälarne wandrade från den ena Kroppen
til den andra) hade sin warelse i detta Landet; Ty så
lenge twänne wänner behöfde hwarannan, så befallte
Egennyttan deras Sinnen wara oskiljaktige; Men blef
den ena af lyckan i bättre tilstånd uplyfft, och den andra
intet, så Commenderades strax den förras Sinne af
samma Fru Egennytta öfwer 50 stadier wägs från den
andras: Dess wänskaps-Sinne mot den ringare, som
likwäl hade warit hans gamla wän, fick då ordres at
begifwa sig Hufwud-Stupa ur hans hierta och in i en annans,
som kunde wara til lyckan jämngod med den ringare: I
det stellet torde hans bröst få hysa något sinne, som
tilförne warit i någon Haman eller Ingiald Illråda &c. och
war således wänskapen ute. Så skräckeligen blifwa
Sinnen och wänskaperne i detta Landet af Egennyttan
omquarterade. Ett slags Wänskap war märkwärdig:
Om någon god wän föll i wattnet til midian, så halp
man honom gerna up, stod det honom under armarne så
halp man honom ock gerna up; stod det til Hakan, så
halp man honom ock, åh ja, hwarför icke det? Det
woro synd annars; men stod det litet öfwer Ögon och Öron,
så tryckte man honom med hast under wattnet til
Bottnen, och giorde en Grimaçe til anseendet bedröfwelse, til
Wärket löije. Jag kunde intet annat än lee då jag såg en
Man af fördelaktig tienst ligga på sotsängen: Hans
wänner hade bud hos honom hwart ögneblek med öma och
bekymrade frågor, huru han mådde; Men märk, af
hwad Grund: De wille allenast weta, om intet siälen
snart skulle färdas ur Kroppen, på det de måtte söka hans
Tienst, eller i den Tienstwändningen få giöra et steg i
werlden högre up. Den som war i tilstånd at hielpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
