Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XLI - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lustigt, I löyliga Sinnen, nu skun
I tro, jag är blifwen en annan Karl än då
jag såg Ehr sidst. I menen wäl, at jag
ännu är den ängslande Argus, som intet
annat lärer än den ledsamma wjshetswägen och intet
annat talar, än den obeqwäma Sanningen? Neij,
jag är blefwen en hel annan Person och jag hoppas,
aldeles efter Ehrt tycke. Jag har hittils warit så
godtrogen och låtit mitt Förnuft försäkra mig, at Dygd,
Wett och Frägd i alla mål böra wisas i siälfwa
wärket och (Tänk, hwad willfarelse:) Jag arma Enfälling
har intet wetat, at blotta Anseendet deraf är alt nog.
Här har jag gått och pustat för at upmuntra 100000
Menniskior, til at i sielfwa Gagnet ställa sig
ädelsinte, nyttige, dygdige och behagelige mot sitt
Fädernesland och sin Nästa. Här har jag tråkat bland
moralers stengryt och de hwassa sedoläror; men tänk, om
jag hade wettat en så förtreffelig genwäg til den
odödeliga ähran, at anseendet af Ädelmodighet är alt det
samma som dess wärkställighet! Skulle jag intet då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
