Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XLIII - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neij, jag slår mig til Fruentimret. Far wäl,
Manfolk, I ären gemenligen intet så
mäktiga, som i synens. Hos Qwinkönet består
styrkan i wåra dagar, och til den mäktiga
hopen sällar jag mig gerna, så offta mitt
samwete tillåter mig at wara Politicus. Det woro
skam, säijen I, at wi skulle wara under de bräklige kärilens
wälde. Ja wäl, jag lämnar at det är skam, men det
är ändå sant. I hafwen både skammen och skadan.
Tacka wil jag Ehr, Täcka kön, som utan Hufwudbrått,
utan bokwett, utan ämbets-förtienster, utan at wåga
lif, blod och ägendom för Ehrt Fosterland, likwäl
kunnen älta de manliga Hiärtan som Hwete-degar och gifwa
dem hwad skapnad Ehr behagar. Jag kan wäl intet tro,
at jag sitter i en Camera Obscura; Men mig tyckes dock,
at de äktenskaper, som wisa sig för mina Ögon, gå
mästedels med hufwuden ned och fötterne upp. Jag fick ett
bref nu i weckan, som styrker mig i tron, at sådane,
åtminstone på några ställen finnas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
