Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
råd och blefwo tjenstemän, sedan folkförsamlingarne för-
wandlats till Herredagar," och derikaste Odalbönderna
genom rusttjensten blifwit upptagne i adeliga frälset, så
minskades mer och mer , det stolta och fria bondeståndet,
och skatterna drabbade så mycket mera de fattiga amar-
warande, som ännu mer utarmades af de storas krigiska
ströfweirier, som slutligen gingo så långt, att Riksens Råd
nödsakades 1s322 ingå en- öfwerenskommelse att underkasta
sina stridigheter medbröders afgörande, eller en· sorts freds-
domstolar· Så långt hade sjelfswåldet kommit, så litet
aktades lagen och så litet förmådde nu den förtryckta all-
mogen widmakthålla laglig ordning i landet, tills ändt-
ligen en reaktion wisade sig och- de gamla bondeförbunden
åter uppliswades under Engelbrecht och- Sturarne, och å-
tergaf åt folket deras politiska wigt 7). Den äldsta till
wåra dagar bibehållna riksdagskallelse är gifwen från Lund
år 1359",(deri konungen befaller att i Kalmar den 12 Okt.
skulle samlas fyra män af allmogen från hwar lagsaga,
köpstadsmän, biskopar och kaniker, samt alla andra af
konungens och riksens män som det angick. Under Unions-
tiden förekomma i riksdagskallelferna: Biskopar, Clerker,
Adel och Frälsemån, Köpstadsmån och menige Allmoge,
hwari man ser en skymt af de blifwande riksstånden, men
aldrig war Swenska bonden meraförtryckt än under den-
na tid, då den war ett rof för adel, prester, utlänningar,
krig och skatter. Under hedendomen kände bonden ingen
annan öswer sig än konungen, och mcd detta medwetande
odlade han sin jord, som gas honom tillräcklig bergning,
utan lyx. Han hade rättighet att anwända så många
arbetare han behagade, han hade frihet att sälja sina pro-
dukter eller byta bort dem hwar som helst och till hwem
som helst. Han egde rätts att jemte jordens skötsel idka
hwad näring eller handtwerk han behagade, så högst nyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
