Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
.–—–..——L,..-.« I
24
Med Christendomen uppträder en ny makt i sam-
hället —- hierarkien, som slutligen lade under sig twå tred-
jedelar af rikets fastigheter "), som blef andeligt frälse.
Den war fä snål efter jordiska egodelar och få ifrig att
predika försakelse, att det stackars folket öfwer all höfwa
offrade på dem, till den grad att fjelfwa påfwen fann
nödigt häri göra inskränkningar. Till wår kunskap har
kommit, skrifwer Alexander Ill, att några bland eder göra
sina barn arflöfa till de andligas förmån, men hwilket
ej är med lag öfwerensstämmande, utan må den som
har en fon, om han det will, antaga Christus (d. w. s.
kyrkan) till den andra. Det goda hade dock de andliges
anseende med sig, att de hindrade konungamakten att allt-
för mycket gripa omkring sig och sänka folket i slafweri.
De äldsta lagar, hwarefter landet styrdes, woro munt-
liga och traditionella. Sedermera bildade de särskilda land-
skapslagarne ett historiskt monument af den gamla germa-
niska författningen, som i Swerige ej hann ntträngas af
romerska lagen. Ar 1347 lät Magnus Eriksson samman-
draga dem till en landslag. Deß antagande hindrades af
de andlige, men den är grunden till Christophers lagbok,
som gällde till 1734 års lag utkom. Huruwida lagen för-
mådde skydda allmogens personer och egendom, blir en
annan fråga. Sjelswa Gustaf Wasas fader war ankla-
gad för wäldsamheter mot folket och måste lofwa på
Stockholms rådstnfwa att om några fattiga borgare högge
wed på hans skog eller nyttjade hans fiskewatten, han
ej straxt skulle slå dem i jern eller handtera dem som
oskäliga djur, utan låta dem njuta lagen "). Detta wi-
sar huru aristokratien ansåg folket. Likwäl hade detta
folk under unionen wisat att det war en makt, och bort-
sk) Dalin, S. R. H., 2 del» p.1, 2. Sedermera föll jordcni
adelns händer, som för ex fä länge sedan cgde zl; af Sweriges
jord. Forsells Stat.
M) Geijer, Sw. F. H., 2, 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
