- Project Runeberg -  Swenska Bonden och hans Hemman /
28

(1863) [MARC] [MARC] Author: Johan Magnus Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.





28

heter anställda? För att afgöra om landets regent skulle
heta Fredrik eller Erik, ty på folkets rättigheter gjorde
den ena lika litet afseende som den andra, också har
Montesquien yttrat att ordet fädernesland är på wißt
sätt ett tomt ljud i länder sådana som Europas, emedan
det är likgiltigt för en medborgares sällhet om han hör
under den ena beherrskaren eller den andra. Registret
på menskliga uselheten, som man kallar historien, är rik
på exempel huru eröfrare byta och röfwa stater och folk,
och slagta menniskor, men som låter förklara sig genom
de stående härarna. Hwad wåra konungar eröfrat har
åter gått förloradt, men den bildning de gett ät folkets

. den står qwar.

Wi äro wißt icke bland dem som tro att folkökning
är det högsta mål, hwartill ett samhälle bör sträfwa, el-
ler att det ligger någon lycka i en potatis-befolkning som
iJrland. Frågan är ej huru många menniskorna äro,
utan huru lyckliga, bergade, upplysta. Det wanliga är
att folkmängden ökar sig i större proportion än närings-
källorna, och detta hwilar på en naturlag. Det är de
allmänna kalamiteterna som jemnat förhållandet Då
samhället ej kan skapa näringskällor, så skapar naturen
hunger och pest; i hela den lefwande werlden kompensera
alstrings- och förstörelse-krafterna hwarandra, och slutligen
är det allmogen som får betala kalaset. Emellertid ser
man ofta huru lätt allmogen repar sig efter olyckor och
krig. Det kommer deras att deß rikedom beskär i något
som hwarken krig eller olyckor kan beröfwa den, nemligen
arbetet. Om någon gång wälmågan tyckts gå för långt
bland allmogen, så ha wi, som historien wisar, haft pre-
fter och adel som jemnat förhållandet Ännu hänger till
en del qwar lärdomarne från katholska tiden. Det hette
då att hwad jorden afkastade, war en skänk af Gud, och
man må ej räkna med wår Herre. Allmogen kunde så-
ledes wara så mycket frikostigare mot det heliga ståndet,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:35:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swbonden/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free