Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" 47
tade sin man-; och han kom för Tatt än- en gång öfwertygci
att swenska folket föredrager en stark konunganiakt fram-
för en- splittrad herreregeringsom nässtanalltid sbetjenat
sig af det allmännas elände till winnande afsegna för-
delar, och mer än- en gång uppoffrat en stor del af riket
för att beherrska det öfriga. Till bewishärpå tjenar Nor-
riges afföndrande ifrån Magnus Ericssons och Carl
Knutssons spira, historien om Unions-konungarna och
Gustaf Wasas söner, samt fredswerket efter Carl XlI:s
död o. s. w.*) wid frihetstidens slut (1771") war landets
skuld större än tvid Carl XIl:s död. - - -
Konungarna hafwa haft i Geijer-en historisk lofta-
lare, och aristokratien har haft sin Fryxell "). Allum-
gens historia är ännu icke skrifwen. Akerbruket och nä-
ringarna wänta på sin historia. Swea rikes historiaidcn
gamla andan går ej längre än till Carl xIl:s död.
Man torde undra hwarföre ingen fortsatt den längre, men
orsaken lärer wäl wara att en mera wanhederlig period
för tvår aristokrati än under frihetstiden —snarare parti-,
muteri- ·— eller sjelfswåldstiden — ej lärer finnas, ehuru
denna tids förtjenster i andra afseenden ej kunna förnekas.
Regeringssättet skulle wara aristokratiskt — det war ett
riksdagswälde, utöfwadt af en talrik, men fattig och obe-
suten adels pluralitet — detsämsta af alla-slags demo-
s«) Barfods Märkmärdigheter 178« —1794- pag. 42.
W) Guizot har sagt att ingenting mera förfalskar historien än lo-.
gikan, och Fryer sjels anmärker att man nr bibeln och histo-
rien kan bewisa hwad man behagar. När man fästat sig wid
en idee, fullföljer man den i alla sina konseqvenser, låter den
werka allt hivad den tan, och framställer den sådan i historien,
men skidan är ej händelsernas gäng; ondt och godt, werkan och
motwerkau omskifta, ingen kraft werkar ensamt och går ostörd
till botten med saken som menskliga förståndet, hwilket så ofta
är ensidigt — med ett ord: werldshändelserna gå ej i samma
ordning som sörnuftssluten, ideerna omwexla och menniskorna
med dem. Det ligger deßntom sällan mer än half sanning idet
som tänkes och skrifwes. Mängden är alltförmycket böjd att dra-
ga allmänna slutsatser frän enskilda observationer-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
