Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Hurn allmogen ansågs och behandlades kan man sluta
af den behandling den redlige Jan Persson fran Tuna i
Dalarne erfor. För sin patriotiska ståndaktighet blef han
af herrarne trakasserad, fängslad, plågad och da maxi. ej
kunde hindra honom fran att underwisa san medborgare om
huru de mißhandlades, blef han afdagatagen medelst gift ?).
Swenska allmogen har ofta waxit konungens tillflykt
mot en öfwerdadig adels tillgrepp och Gustaf Isl kastade
sig ej förgäfwes i sitt folks armar efter sorraderiet af adeln
under finska kriget eller det så kallade Anjala-fyxbundet
Det war wid 1789 års riksdag som Gustaf 111 till-
erkande den besutna allmogen rätt att ej godtyckligt fäng-
slas och löste den ur den förnedring att hwaxje skattebon-
de war underkastad länsmannens tillsyn hnxu hfm bygde
och häfdade sitt hemman, och att hemmanet wid försälj-
ning skulle hembjudas kronan, samt att lagen bestämde hu-
ru många legohjon finge å hemmanet ann-ändas Da
lemnades kronohemmans aboer den försäkran, att sa lan-
ge de wäl och förswarligt häfdade sina aboende-hemnian,
de och deras barn skulle derå odrifne sitta. Allmogen
har också alltid haft liksom en instinkt, som sagt den
att konungen mer än adeln är wän af deras bästa, hwil-
ket wisat sig till och med i nykterhetsfrågan gynnadaf
konungen, men motarbetad af aristokratien, soni fruktar
allt som kan bidraga att förädla och upplysa den- lägre
klassen, och som tillochmed fordom betraktat bränivinet
som ett werksamt korruptionsmedel på bondklnbben svid
riksdagarna Nykterheten bland allmogen är ett tyg-tior
för desz emancipation, och den moraliska reformen flnter
sig till den politiska. Saken tog sin början i det fria och
hatade Amerika och wisar huru allmänheten genoin egen
milja och skraft kan realisera en ide-
«·) Eberhardts historia om Sweriges Adel pag. 210.
; ’ 4 «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
